Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Sjöstedt, Bäck & Olsson får VR-anslag för analys av samhällssäkerhet och beredskap i Sverige och Norge

Roxanna Sjöstedt och Hanna Bäck, foto.
Docent Roxanna Sjöstedt och professor Hanna Bäck, Lunds universitet.

Roxanna Sjöstedt, Hanna Bäck, samt Louise Olsson på PRIO i Oslo har fått ett fyraårigt forskningsanslag från Vetenskapsrådet, utlysningen Projektbidrag för forskning om samhällelig beredskap och säkerhet. Stort grattis!

Projekt: ”Alla måste med! En flernivåanalys av samhällssäkerhet och beredskap i Sverige och Norge”

Populärvetenskaplig beskrivning 

Bilden av ryska stridsvagnar rullande över den ukrainska gränsen den 24 februari 2022 sände chockvågor över Europa. Rysslands aggression medförde att militära säkerhetsfrågor placerades i rekordfart högst upp på den säkerhetspolitiska dagordningen. Myndigheter inom det militära försvaret och civila beredskapsmyndigheter vaknade upp till en ny verklighet som krävde snabba beslut för att säkerställa nationell säkerhet och beredskap.

Genom att bevittna den ukrainska befolkningens kamp och utsatthet väcktes också allmänhetens medvetenhet om en ökad konfliktrisk även i Skandinavien, en region där människor vanligtvis aldrig ens överväger tanken på att drabbas av krig. Frågan kvarstår emellertid om staten och samhället är på samma våglängd när det gäller förståelse av och planering för samhällets säkerhet och beredskap. 

Både forskare och praktiker betonar visserligen vikten av att alla måste bidra till samhällsberedskapen och att både militära och civila aktörer har avgörande funktioner i händelse av krig. Det råder dock brist på forskning som studerar förutsättningarna för brett deltagande och samverkan om en militär kris skulle uppkomma. För att stärka forskningen om det praktiska arbetet med samhällsäkerhet och beredskap undersöker detta projekt hur den politiska eliten, myndigheterna och allmänheten i Sverige och Norge tolkar och reagerar på det hot som uppstått i samband med den ryska offensiva militära agerandet. 

Projektet utgår från teorier om säkerhetisering, jämställdhet och psykologiska reaktioner på hot, och använder flera olika datainsamlingsmetoder och material såsom policytexter, intervjuer, enkätstudier och experiment. Kombinationen av olika typer av metoder och material gör det möjligt att identifiera viktiga mönster och upptäcka eventuella skillnader och likheter i hur olika aktörer förstår och reagerar på hot, vilket gör att vi kan skapa förutsättningar för att alla kan bidra effektivt i en tid av nya geopolitiska utmaningar.