Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Vem räknas när vi pratar om vård och rättigheter? Ny artikel av Stina Melander och Julia Bahner

Stina Melander och Julia Bahner, foto.
Stina Melander och Julia Bahner.

Under pandemin föll många genom skyddsnätet. För personer med långtidscovid blev det smärtsamt tydligt: de fanns – men erkändes inte. Nu visar en ny studie från Lunds universitet hur vanliga medborgare, mitt i sin sjukdom, organiserade sig digitalt och utmanade myndigheternas bild av vad covid egentligen är.

När kroppen inte orkar men samhället blundar – så tog de saken i egna händer 

Den svenska covidstrategin byggde på frivillighet och ansvar – men vad händer när ingen lyssnar? Studien granskar den Svenska Covidföreningens berättelser och kamp, och avslöjar hur berättelser om tidigare friska, arbetande personer blev en väg till erkännande. Men forskarna varnar också: den strategin riskerar att osynliggöra de som aldrig passat in i mallen för "den produktiva medborgaren". 

Genom att analysera hemsidor, debattartiklar och intervjuer visar forskarna hur föreningens berättelser blev ett vapen – inte bara mot viruset, utan mot ett samhällssystem där sjukdom ofta möts med misstro. 

För dig som medborgare lyfter studien en viktig fråga: Vem räknas när vi pratar om vård och rättigheter? Och vad krävs för att bli sedd – är det alltid prestation som gäller?

Läs hela studien av Stina Melander och Julia Bahner i Scandinavian Journal of Disability Research:

“Forced Into an Ableist Narrative? The Swedish Covid Association’s Quest for Recognition.” 
Scandinavian Journal of Disability Research 27(1): 299–312. 
DOI: https://doi.org/10.16993/sjdr.1234