Fakultetsopponent: Professor Alice Mah, University of Glasgow
Handledare:
Stripple, Johannes, handledare
Skovgaard, Jakob, handledare
Hasselbalch, Jacob, handledare, Extern person
Mer information om avhandlingen finns i forskningsportalen
Sammanfattning
Plast präglar i stort sett allting i det moderna livet och bidrar till miljöförstöring och avfallsgenerering på global nivå. Denna avhandling undersöker hur plastavfall blev djupt inbäddat i Sveriges kulturella, politiska och ekonomiska strukturer. Med hjälp av ett ramverk baserat på kulturell politisk ekonomi (CPE) används tre perspektiv - hegemoni, inlåsningseffekter och praktiker - för att analysera framväxten av plastens engångsmässighet i Sverige under 1900-talet. Studien undersöker tre centrala platser för att visa hur plastens engångsmässighet blev förankrat: framväxten av självbetjäningsbutikerna, införandet av engångsförpackningar och expansionen av petrokemiska industrier. Den visar hur regelverk, tekniska framsteg och kulturella förändringar normaliserade en slit-och-släng-kultur. I slutet av 1960-talet kom följaktligen avfallshantering och återvinning att bli svaren på konsekvenserna av slit-och-släng-kulturen vilka inte utmanade dess underliggande logik.
Denna avhandling utvecklar CPE-forskningen genom att visa hur en kombination av perspektiven hegemoni, inlåsningseffekter och praktiker ger ett strukturellt ramverk för att analysera socio-materiell inbäddning. Tillsammans belyser dessa linser hur engångsplast blev nästan omöjligt att undkomma, vilket gör det svårt att föreställa sig alternativ. Analysen visar hur inbäddningen av plastens engångsmässighet uppstod i Sverige på grund av strukturell nödvändighet, ekonomisk rationalitet och social normalisering. Slutsatsen är att tekniska lösningar eller beteendepåverkan inte räcker för att möjliggöra en hållbar omställning. I stället efterlyses en övergång till etik och värderationalitet som vägledande grundprinciper för det moderna samhället. Genom att belysa den sociopolitiska dynamik som upprätthåller plastens engångsmässighet ger denna studie kritiska insikter i hindren och vägarna mot en mer hållbar materialanvändning.