Sammanfattning
Allmänhetens förtroende för samhällsaktörers hantering av coronapandemin utgör en central frågeställning vad gäller pandemin, särskilt i ljuset av Sveriges jämförbart höga förtroendenivåer i kombination med att den svenska strategin för att hantera krisen inledningsvis avvek från nordiska och europeiska grannländers strategier.
I kapitlet analyseras dels allmänhetens förtroende för privata och offentliga samhällsaktörers hantering av coronapandemin, dels hur hanteringen av pandemin inverkar på förtroendet för civil beredskap inför en framtida kris.
Resultaten speglar skillnaderna i förtroende mellan olika aktörer, med högt förtroende för central statsförvaltning och regioner, medan förtroendet för andra medborgare, kommuner, EU och privat näringsliv är lägre. Skillnaderna analyseras utifrån kön, ålder, inkomst, hemvist och politisk orientering.
Kapitlet innefattar också en jämförelse av data från pandemins första våg (Corona-SOM våren 2020) och tredje våg (SOM 2021) som visar på såväl kontinuitet som förändring i allmänhetens förtroende, i den omedelbara pandemi hanteringen och vad gäller beredskapen inför en framtida kris.
Publikationen återfinns här på SOM-institutets hemsida.
Mer om författarna
Rikard Bengtsson Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet.
Douglas Brommesson Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för statsvetenskap (ST).