Tidigare i veckan överlämnade Agenda 2030-delegationen, bestående av politiska representanter, forskare, företrädare från näringslivet, civilsamhället och andra samhällsaktörer, sitt slutbetänkande till regeringen. Delegationen lyfter att Sverige enligt Statistiska centralbyrån (SCB) endast uppfyller cirka 20 procent av de globala indikatorerna för Agenda 2030. Man uppmanar därför till kraftsamlingar inom alla större samhällsområden och poängterar vikten av dialog och att inkludera implementeringen i redan befintliga strukturer och processer. Och det är bråttom.
Magdalena Bexell, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet, granskar i sin forskning de politiska diskussionerna kring och implementeringen av Agenda 2030. Hon menar att det är slående att man i slutbetänkandet fokuserar på övergripande och styrande strukturer och statsförvaltningens funktioner snarare än att ge förslag inom alla sakfrågeområden som de globala målen täcker.
– Det är positivt, det lämnar utrymme åt de som kan sakfrågorna att ta tag i de olika målen. Att alla myndigheter får i uppdrag att arbeta med Agenda 2030 bäddar för en bred ansats i förverkligandet av de globala målen. Betoningen på politisk långsiktighet genom förankring i ett riksdagsbundet mål för genomförandet är också bra och att statsbudgetens roll lyfts fram, menar Magdalena Bexell.
Lunds universitet engagerade i hållbarhetsarbetet
Lunds universitet kommer inom kort presentera en långsiktig hållbarhetsstrategi för 2019-2026 som bland annat beaktar FNs globala hållbarhetsmål. Universitetet har även gjort en storsatsning på en ny forskarskola inom vilken ett 20-tal doktorander ska fokusera på samhällsutmaningar och Agenda 2030, något som ligger i linje med Agenda 2030-delegationens slutsats att det finns behov av att stärka den tvärdisciplinära forskningen.
I slutbetänkandet föreslås att prioritera forskning i linje med Agenda 2030 i kommande forskningsproposition och att regeringen ska belysa vikten av forskningssamarbete med utvecklingsländer kring förverkligandet av den globala hållbarhetsagendan.
– Universiteten bör vara aktiva med remissvar som lyfter fram forskning och utbildning för Agenda 2030 men också betona forskares roll som kritiska granskare av maktutövning, politiska beslut och målsystem, och vad som inte täcks av Agenda 2030. Forskare kan också lyfta fram områden där Sverige bör sätta ribban högre än vad Agenda 2030 gör, framhåller Magdalena Bexell.
Stora utmaningar för Sverige
Bexell menar att rapporten medför utmaningar för alla samhällssektorer och alla politiska nivåer i Sverige. Framöver behöver aktörerna identifiera hur de globala målen ska tolkas just i deras sammanhang och hur de globala målen relaterar till hållbarhetsmål som finns sedan tidigare.
– Det ska bli intressant att se hur långt den politiska viljan räcker när det gäller att ta tag i förslagen från Agenda 2030-delegationen, säger hon.
Hon hoppas att nästa steg nu blir en remissrunda som tillsammans med slutbetänkandet och redan riksdagsantagna mål kan ligga till grund för en proposition från regeringen. Annars befarar hon att det kan uppstå oklarheter kring vad betänkandet leder till.
– Förslaget om en Agenda 2030-kommitté för att följa upp genomförandet av agendan är bra men kommitténs kraft blir i hög grad beroende av vilka resurser regeringen avsätter till den. Detta är något att hålla ögonen på framöver.
Läs mer:
- Magdalena Bexells forskning om globala målen
- Den svenska Agenda 2030-delegationen
- Samtal om rapportens slutsatser under universitetets Hållbarhetsvecka
- Lunds universitets nya forskarskola med fokus på Agenda 2030
Text: Stina Johannesson