Artikeln handlar om organisationskulturerna i två av de Europeiska kommissionens generaldirektorater (energi och klimatåtgärder), och deras roll för samstämmigheten av EU:s energi- och klimatpolitik.
En viktig inblick i artikeln är hur byråkratiska organisationer adresserar politiska frågor, baserat på inneboende kausala övertygelser (om konsekvenserna av en given åtgärd) och normativa övertygelser (om vad som är önskvärt) och att detta i sin tur påverkar graden av politikens samstämmighet.
Skovgaard har studerat hur de två generaldirektorater (energi och klimatåtgärder) hanterat både EU: s klimatmål för 2020 och dess energieffektivitetsmål. GD Energi föredrog regleringspolitiska instrument och behandlade klimatförändringar som ett mål bland många, inklusive överkomliga energipriser, medan GD klimatåtgärder föredrog marknadsbaserade instrument och behandlade klimatförändringar som topprioritet.
Analysen visar att överläggning var möjlig när oenighet mellan organisationer var förankrad i olika kausala övertygelser, medan hierarkisk uppläggning användes när oenighet var förankrad i olika normativa övertygelser.