År 2015 antog FN:s medlemsstater Agenda 2030 med 17 mål för en hållbar global utveckling. Målen ska uppnåtts, eller vara på god väg att uppnås till år 2030.
Vid halvtidsbokslutet, för drygt ett år sedan, gick 601 forskare igenom 3000 vetenskapliga studier och rapporter för att utvärdera hållbarhetsmålens genomslag. Resultaten var nedslående, om än inte särskilt förvånande:
– Vi hittade inga bevis för betydande förändringar i politiken, eller för genomgripande förändringar i spåren av Agenda 2030, säger lundastatsvetaren Thomas Hickmann, som var en av tre svenska forskare som deltog i utvärderingen.
Nu, inför ett FN-toppmöte om hållbarhetsmålen i nästa vecka, har delar av ovanstående forskargrupp gått vidare genom att föreslå fyra reformer som de menar är nödvändiga om något ska uppnås:
- Rika länders ansvar. Målen måste stärkas på ett sätt som förpliktigar höginkomstländer att vidta konkreta åtgärder. Forskarna menar att upplägget av de 17 hållbarhetsmålen döljer ojämlika globala konsumtions- och utsläppsmönster och att de rika länderna framför allt fokuserat på de mål som är lättast för dem att uppnå. Eftersom otillräcklig finansiering står i vägen för att det globala syd ska kunna uppnå målen, behövs starkare åtaganden från höginkomstländer vad gäller finansieringslösningar.
- Anpassning till dagens verklighet. Målen måste jämkas med dagens verklighet, med nya utmaningar och bättre vetenskaplig förståelse av hur de kan uppnås. Det handlar om anpassning till eskalerande kriser såsom ekologisk nedbrytning, pandemier och ökande ojämlikhet. FN borde, enligt forskarna, införa regelbundna uppföljningar så att länderna kan rätta sina ambitioner efter omvärldens förändringar.
- Rättsligt bindande avtal. Idag är de globala hållbarhetsmålen inte rättsligt bindande. Lagstiftning var helt enkelt inte en framkomlig väg när världens regeringar skulle enas. Nu måste detta ändras, menar forskarna. Det är en nödvändighet att regeringarna tillsammans vidtar åtgärder för att omvandla åtminstone en del av målen till internationell lagstiftning. Här kan de pågående förhandlingarna om ett internationellt fördrag för stoppa plastföroreningar nämnas som gott exempel på hur en liten del av mål 12 (om hållbar produktion och konsumtion) kan uppnås.
- Global tillsyn. Många av hållbarhetsmålen är dåligt förankrade. Det gäller för såväl strukturer och policys, som för praxis och normer på lokal, nationell och internationell nivå. Starkare institutioner måste till på alla nivåer. Hållbarhetsmålen behöver, enligt forskarna, integreras på ett grundläggande sätt i hur institutioner arbetar och fattar beslut. För att stödja detta krävs global tillsyn. Ett alternativ, menar forskarna, är att inrätta ett hållbarhetsråd inom FN-systemet med uppgift att samordna detta arbete. Forskarna föreslår också att man stöder initiativ från städer, regioner och civilsamhälle där hållbarhetsmålen har fått större genomslag än på nationell och internationell nivå. På så sätt kan arbetet med Agenda 2030 påskyndas.
FNs toppmöte i New York i nästa vecka är en högprofilerad konferens med hållbarhetsmålen i fokus.
– Vi hoppas att den kan komma att fungera som en språngbräda för en omfattande reformprocess när det gäller Agenda 2030 och för att göra meningsfulla framsteg mot en global hållbar utveckling, säger Thomas Hickmann.
Artikeln är publicerad i Science. Huvudförfattare är Frank Biermann från Utrecht University. Från Lunds universitet bidrar Thomas Hickmann. Four governance reforms to strengthen the SDGs | Science
Läs pressmeddelande från 2022, om halvtidsutvärderingen. Eller ladda ner den vetenskapliga artikeln här.
Kontaktuppgifter:
Thomas Hickmann, forskare vid Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet, homas [dot] hickman [at] svet [dot] lu [dot] se (thomas[dot]hickman[at]svet[dot]lu[dot]se), tel 046 2228949
Frank Biermann, professor i global hållbarhetsstyrning vid Copernicus Institute of Sustainable Development, Utrecht University, f [dot] biermann [at] uu [dot] nl (f[dot]biermann[at]uu[dot]nl), tel +31 6 28544837
Mer nypublicerat på temat hållbarhetsmålen:
Läs även en nypublicerad artikel från Lund University Centre for Sustainability Studies (LUCSUS). Liksom ovanstående artikel pekar den på att FN:s globala mål måste anpassas till de eskalerande klimatförändringarna, eftersom dagens mål, så som de är utformade, dåligt bidrar till att göra samhällen och ekosystem motståndskraftiga.
Läs på LUCSUS hemsida: https://www.lucsus.lu.se/article/scientists-critical-uns-global-goals-do-not-make-us-resilient-withstand-changing-climate