Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Målsättningen är ett verktyg för reflektion - inte en tvångströja

Tomas Bergström, prefekt på Statsvetenskapliga institutionen, förklarar tumregeln om 40-60 procent i fördelningen mellan könen på författare i kurslitteraturlistorna.
"Ett av många verktyg för att medvetandegöra institutionens medarbetare och studenter i jämställdhetsfrågor."

Article in English

LUNDS UNIVERSITET

Statsvetenskapliga institutionen                                                           

Hur fastställs kurslitteratur vid Statsvetenskapliga institutionen?

 

Med anledning av de uppgifter om Statsvetenskapliga institutionen som under senare tid förekommit i media finns det, som ansvarig för institutionens verksamhet, anledning att göra några förtydliganden.

Enligt Högskoleförordning (1993:100, 6 kap.) ska det för kurser som ges vid universitet och högskolor i Sverige finnas en kursplan (14 §). I kursplanen ska anges kursens nivå, antal högskolepoäng, mål, krav på särskild behörighet, formerna för bedömning av studenternas prestationer och de övriga föreskrifter som behövs (15 §). Kursplanen är på så sätt, vid sidan av examensordningar, den högre utbildningens kanske mest centrala styrdokument. Kursplanen ger studenter och andra intressenter information om utbildningens innehåll och förväntade studieresultat, men bildar också – framförallt – utgångspunkt för den myndighetsutövning som lärare vid universitet och högskolor, i egenskap av offentliga tjänstemän, utövar i undervisningen.

Enligt Delegationsordning och arbetsformer för Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet (Dnr 2017/744) delegeras till institutionsstyrelser, som är ett kollegialt sammansatt organ, att fatta beslut om kursplaner och kurslitteratur. Beslut om kursplan och kurslitteratur korresponderar med varandra, så till vida att beslut om kurslitteratur fattas på basis av den information om kursens innehåll som framgår av den aktuella kursplanen. Vid Statsvetenskapliga institutionen fattar styrelsen enligt gällande praxis beslut om kursplaner och kurslitteratur efter förslag från kursansvariga lärare. Kursplaner ska enligt Rättighetslistan för Lunds universitets studenter i normalfallet finnas tillgängliga senast en månad före sista ansökningsdagen. Kurslitteratur ska i största möjliga mån finnas tillgänglig åtta veckor före kursstart, och eventuella ändringar av uppgifter om kurslitteratur ska finnas tillgängliga senast en månad före kursstart. Att uppgifter om kurslitteratur tillgängliggörs i god tid är viktigt, dels för att säkerställa tillgång och möjliggöra studieplanering, dels för att, då behov föreligger, kurslitteratur ska kunna göras tillgänglig i andra former, t.ex. som talböcker.

Statsvetenskapliga institutionen i Lund bedriver sedan många år ett aktivt och systematiskt arbete i frågor om jämställdhet och likabehandling. Ett av många uttryck för detta arbete är en strävan efter att nå en jämnare könsfördelning bland författare till den kurslitteratur som används inom ramen för institutionens kurser. Bakgrunden till denna strävan är, bland annat, att könsfördelningen bland författare till kurslitteratur som används i ämnet statsvetenskap, liksom i många andra samhällsvetenskapliga ämnen, vanligen är mycket skevt fördelad till förmån för manliga författare, en skevhet som i de flesta fall inte avspeglar aktuell kunskapsbildning i ämnet och de publiceringsmönster som idag råder.

Institutionens strävan efter en jämnare könsbalans bland författare till kurslitteratur har konkretiserats i en målsättning, formulerad som en tumregel, om att relationen mellan andelen manliga respektive kvinnliga författare, om möjligt, bör ligga i spannet 40-60 procent. Om denna målsättning inte nås i en kurs ombeds kursansvariga lärare inkomma med en motivering till institutionsstyrelsen, där skälen till varför målsättningen inte uppnåtts framgår. Denna motivering, liksom styrelsens övervägande inför sitt beslut om kurslitteratur, ses i ljuset av den information om kursens innehåll som framgår av kursplanen. Eftersom målsättningen inte är tvingande, så till vida att en avvikelse vanligen accepteras på basis av en välgrundad motivering, fungerar den i praktiken som ett verktyg för reflektion och eftertanke snarare än som en tvångströja; innebörden av tumregeln är helt enkelt att kursansvariga lärare, på basis av vad som framgår av kursplanen, ombeds tänka till och anstränga sig för att, om möjligt, finna relevant litteratur författad av underrepresenterat kön.

Det kan hävdas, att denna målsättning med åtföljande tumregel är ett trubbigt instrument för att realisera idéer om jämställdhet. Så kan nog det nog vara; den utgör trots allt endast ett av många verktyg för att medvetandegöra institutionens medarbetare och studenter i jämställdhetsfrågor. Statsvetenskapliga institutionens erfarenhet av att under många år arbeta i denna riktning har emellertid varit goda. Även om det fortfarande hör till ovanligheten att kurslitteratur på institutionens kurser helt når upp till den angivna målsättningen, har resultatet av att tumregeln tillämpats blivit en ökad medvetenhet om rådande forskningsläge, en större variation i den litteratur som används på institutionens kurser och i förlängningen ökad kvalitet i utbildningen.

I det beslut om kurslitteratur vid Statsvetenskapliga institutionen som under senare tid varit föremål för uppmärksamhet i media, avseende kursen ”Det moderna samhället och dess kritiker”, förelades styrelsen i ett mycket sent skede ett förslag på kurslitteratur. Kurslitteraturen var väsentligt annorlunda än den litteratur som tidigare varit aktuell på samma kurs. Kursplanen var beslutad sedan länge. I den beskrivning av kursens innehåll som återfinns i gällande kursplan anges följande:

”I dagens samhälle finns det stor uppslutning kring upplysningstidens ideal om rationalism, universella värden och mänskliga rättigheter. Vi tror i allmänhet att människan kan kontrollera både historien och naturen och att vi gör ständiga framsteg. Genom revolutionerna i Frankrike och USA i slutet av 1700-talet kom dessa idéer att bli till politiska program som snart omfattades av nästan alla. Men upplysningstidens och revolutionernas ideal hade också kritiker och kritiken har fortsatt in i vår tid. I den här kursen är det dessa kritiker som studeras: romantiker, konservativa, reaktionärer, men också radikaler och revolutionärer. Det är en kurs i politisk idéhistoria, med ett fokus på texter producerade av olika politiska tänkare, men idéerna diskuteras också i sitt historiska och sociala sammanhang.”

Styrelsen fann det problematiskt att på basis av gällande kursplan fatta beslut om en förändrad litteraturlista, där huvuddelen av de kvinnliga författare som tidigare varit aktuella på och relevanta för kursen utifrån samma kursbeskrivning hade utgått och en mycket svag närvaro av kvinnliga författare bestod. Ingenstans i kursbeskrivningen står det att utläsa, så som uppgivits i media, att kursen huvudsakligen handlar om fascism på basis av originalkällor. Lärarna hade inte heller inför höstterminen föreslagit att kursplanen skulle ändras i denna riktning.

Styrelsen kunde i detta läge ha valt att ställa in kursen under innevarande termin i avvaktan på att kursplanen reviderades. Då information om kursen redan delgivits studenterna och det av en rad andra skäl uppfattades som angeläget att kursen gavs, valde styrelsen att istället återföra en del av den litteratur som under tidigare termin, utifrån samma kursbeskrivning, hade använts på kursen. Ett alternativ hade varit att låta kurslitteraturen som helhet från tidigare termin kvarstå på kursen på basis av den oförändrade kursplanen. Ett sådant beslut skulle dock innebära att styrelsen i väsentligt mindre utsträckning tillmötesgick kursansvarigas förslag på förändrad kurslitteratur.

 

Tomas Bergström

Prefekt

Senaste artiklar

2017-12-14
Catarina Kinnvall och John Cash redaktörer för specialutgåva i Postcolonial Studies
Catarina Kinnvall och John Cash redaktörer för specialutgåva i Postcolonial Studies
2017-12-14
Douglas Brommesson om högskolepedagogiska meriter
Douglas Brommesson om högskolepedagogiska meriter
2017-12-13
Fortsatt akademisk frihet ledstjärna för ny ledarduo
Fortsatt akademisk frihet ledstjärna för ny ledarduo
2017-12-11
Annika Bergman Rosamond skriver om säkerhet i bok om feministisk forskning
Annika Bergman Rosamond skriver om säkerhet i bok om feministisk forskning
2017-12-11
Trumps erkännande av Jerusalem skapar inte ny intifada
Trumps erkännande av Jerusalem skapar inte ny intifada

Statsvetenskapliga institutionen
Lunds universitet
Box 52, 221 00 LUND
Telefon: 046-222 00 00 (växel)

Samhällsvetenskapliga fakulteten