Professor Fariborz Zelli
Jag föddes 1972 i Neunkirchen i den tyska delstaten Saarland, en plats med en gripande historia i hjärtat av Europa, tjugo kilometer från franska gränsen och regionerna Alsace och Lorraine. Jag studerade statsvetenskap, journalistik, sociologi och spansk lingvistik vid Saarlands universitet, University of Missouri, Universidad de Salamanca och Heidelbergs universitet, där jag tog min masterexamen år 2000. Jag arbetade för tankesmedjor i Storbritannien och Tyskland om klimatförändring och utveckling innan jag tog min doktorsexamen i statsvetenskap vid Tübingens universitet år 2010. 2012 kom jag till Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet och befordrades till professor i mars 2022.
Miljöpolitik i en komplex värld: ett holistiskt perspektiv
Mänsklighetens samlade insatser för att hantera ekologiska kriser har i stort sett varit otillräckliga – trots välunderbyggd vetenskaplig kunskap om orsaker och delvis irreversibla konsekvenser.
Varför går vi in i dessa katastrofer med öppna ögon? Min uppfattning av denna paradox är att vi måste förstå miljökriserna inte bara utifrån deras naturliga dimensioner, utan även som kriser i mänskligt beteende och samspel. Ett sådant holistiskt perspektiv ser miljökriser som djupt påverkade av frågor om makt, intressen, behov, kunskap, ideologier eller politisk polarisering. Samtidigt överlappar dessa kriser med andra sociala frågor som rättvisa, säkerhet, ekonomi och välfärd.
På global nivå har dessa överlappningar lett till en komplex uppsättning av tusentals politiska processer och internationella institutioner, som samtidigt försöker hantera problem som klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald eller avskogning. Denna fragmentering kan öppna möjligheter, men orsakar också samordningsproblem och osäkerheter, gynnar särskilda intressen och skapar nya orättvisor. Genom att studera de underliggande maktkonstellationerna och dominerande ideologier försöker jag att identifiera alternativ till att bättre navigera i denna institutionella komplexitet.
Detta holistiska, och socio-ekologiska, perspektiv tillämpar jag även i lokala sammanhang. Ett av mina senaste interdisciplinära projekt fokuserade på hur fredsbyggande processer och miljöskydd påverkar varandra efter ett inbördeskrig. I ett nytt samarbete undersöks dessutom miljö- och människorättsförsvarares roll i Colombia, som förändringsagenter i skärningspunkten mellan klimatomställning och bevarande av kulturell och biologisk mångfald.
Professor Jonathan Polk
Jag föddes 1978 och växte upp i Athens, Georgia, USA. 2002 tog jag min kandidatexamen i filosofi vid Saint Johns College i Annapolis och 2007 min masterexamen vid University of Georgia, där jag också skrev min doktorsavhandling i statsvetenskap 2012. Jag var postdoktor på Centrum för Europaforskning vid Göteborgs universitet 2012–2014, därefter universitetslektor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, där jag också fick min docentur 2017. 2019 började jag arbeta vid Köpenhamns universitet och två år senare på Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet, där jag befordrades till professor i januari 2023. Jag bor med min fru och våra två barn i Malmö.
Partikonkurrens i europeisk politik
Jag är intresserad av frågor om hur väl politiska partier representerar sina väljare. Viktiga mål för min forskning är att förstå kort- och långsiktiga konsekvenser på valresultat när partier gör positionsförflyttningar längs en ekonomisk vänsterhögerskala. En viktig utveckling jag intresserat mig för är hur partikonkurrensen har blivit mer flerdimensionell. Här är det betydelsefullt att undersöka sambandet mellan partipositionering i två dimensioner, vänster-högerdimensionen och den sociokulturella dimensionen, och representativitet i olika frågor, exempelvis EU-frågor.
Min huvudsakliga forskning handlar om hur partianhängare och ombytliga väljare reagerar på partiers ideologiska förändring och/eller brist på ideologisk överenstämmelse mellan partier och väljare. Jag har därför samlat in ett nytt dataset med partipositioner i Europa – Chapel Hill Expert Survey – dessutom originaldata om partimedlemmars preferenser genom svenska partimedlemsundersökningar. Flera publikationer kombinerar de svenska undersökningarna med jämförbara undersökningar i andra nordeuropeiska demokratier. Sammantaget bidrar min forskning med information om partipolitiska positioneringar runt om i Europa och med detaljerade enkätresultat om partimedlemmars åsikter och positioner. Merparten av min forskning grundas på analyser av dessa typer av data och undersöker i vilken mån överensstämmelse mellan partiers och väljares positioner längs olika ideologiska dimensioner påverkar politiskt beteende.
Resultat av min forskning visar att inkongruens är förknippat med missnöje med ledarskap och att rösta på ett annat parti eller till och med uppsägning av medlemskap. Partisupporter-inkongruens är förknippad med politiskt missnöje, vilket ökar viljan hos mainstream-partisupportrar att rösta på anti-etablissemangsutmanare.
Professor Robert Klemmensen
Jag blev master i statsvetenskap vid Köpenhamns universitet 2001. 2005 erhöll jag min doktorsexamen vid statsvetenskapliga institutionen vid Syddansk Universitet. Vid samma universitet var jag anställd som biträdande professor (2006), senare som docent (2009) och slutligen som professor (2013). Jag har varit gästforskare vid Wiens universitets institut för samhällsvetenskapliga metoder, vid Økonomisk Institut, Köpenhamns universitet och vid Department of Government, London School of Economics
Varifrån kommer politiska åsikter?
Min forskning faller inom två områden. För det första är jag intresserad av hur moral och politik hänger ihop. I synnerhet är jag intresserad av hur moraliska ord och uttryck ändrar betydelse över tid och över politiska och kulturella skiljelinjer. Det är viktigt att förstå att samma termer kan betyda väldigt olika saker för medborgare med olika politiska åsikter, eftersom politiska debatter därför kan handla om grundläggande skillnader i uppfattningen av ords och uttrycks betydelser snarare än om politiska meningsskiljaktigheter. I framtida forskning kommer jag att undersöka om – och hur – medborgarnas syn på moral översätts till politiskt beteende.
För det andra undersöker jag om det finns skillnader i attityderna hos den rikaste 1 procenten av väljarna jämfört med andra. I synnerhet undersöker jag skillnader i attityder till omfördelning, till invandring och till vilka typer av politiska kandidater de rikaste föredrar jämfört med andra. Vi behöver den kunskapen eftersom vi kan konstatera att ojämlikheten växer i Europa och vi behöver därför veta om stora och växande skillnader i inkomst och förmögenhet bidrar till att urholka samhällskontraktet. Den tidigare studien gällde Danmark och jag planerar en liknande studie i Sverige.