Boken, som är en studie i det internationella systemets idéhistoria, ifrågasätter det utbredda antagandet att detta system uppstod som ett resultat av en övergång från imperier till stater, och argumenterar i stället för att den internationella sfären utgör en förlängning av de förra med andra medel.
Bartelson visar hur det internationella systemet spreds över världen genom att icke-europeiska folk tillägnade sig europeiska föreställningar om stat och nation och omstöpte dessa för egna syften, och hur detta system därigenom fått ett eget liv och kommit att utgöra ett imperium i egen rätt.