Maria Strömvik har tillsammans med Jörgen Hettne skrivit Lunds universitets yttrande. I yttrandet anser Lunds universitet att kommittén varit alltför försiktig i sina bedömningar.

Här är två områden i kommitténs slutsatser som tas upp i Lunds universitets yttrande:

• Med kommitténs egna argument om det stora behov som finns av att föra ut kunskap och debatt om EU-relaterade frågor i det offentliga samtalet, och om riksdagsledamöternas oerhört viktiga roll i detta arbete, hade kommittén mycket väl kunnat föreslå en förändring i samrådsformerna med regeringen. Om riksdagens samråd med regeringen normalt skulle ske i utskotten istället för (som idag) i EU-nämnden skulle alla riksdagsledamöter, i betydligt högre grad än idag, löpande komma i kontakt med de sakfrågor som beslutas på EU-nivå. Samråd med EU-nämnden skulle då kunna reserveras för samråd med statsministern inför toppmötena och för samråd med statsråd i horisontella frågor som inte har något naturligt utskott.
   
• Riksdagens självpåtagna restriktioner när det gäller att direkt kommunicera med Europeiska kommissionen hade kunnat förändras för att skapa större inflytandemöjligheter för Sverige inom ramen för EU:s beslutsprocess. En sådan inflytandeväg, som riksdagen hittills har uteslutit och som kommittén fortsätter att utesluta, är riksdagens möjlighet att svara när EU-kommissionen frågar efter åsikter inför nya lagförslag genom den så kallade politiska dialogen. Lunds universitet påpekar att det juridiskt sett inte finns några hinder för detta och att kommittén borde öppnat upp för denna möjlighet. 

Här kan du läsa universitetets yttrande i sin helhet (pdf, nytt fönster)