Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Nicolas Rodriguez Hedenbratt har framgångsrikt försvarat sin avhandling!

Nicolas Rodriguez Hedenbratt och opponent Jesper Strömbäck, foto.
Nicolas Rodriguez Hedenbratt och opponent Jesper Strömbäck, Göteborgs universitet. Fotograf: Jana Wrange.

Nicolas Rodriguez Hedenbratt har framgångsrikt försvarat sin avhandling med titeln "Politiken bakom styrningen av radio och TV i västliga demokratier". Gratulerar doktor Rodriguez Hedenbratt!

Disputationen ägde rum fredagen den 2 maj 2025, kl. 10.00, i Edens hörsal, Allhelgona kyrkogata 14, Lund. 

Fakultetsopponent: Professor Jesper Strömbäck, Göteborgs universitet. 

Handledare: Agustin Goenaga 

Biträdande handledare: Johannes Lindvall

Mer information om avhandlingen finns i Lunds universitets forskningsportal

Sammanfattning

Med utgångspunkt i unikt arkivmaterial undersöker denna avhandling skillnader i hur västliga demokratier styrt radio och television. Genom en jämförande studie av fyra länder följer den de intressekonflikter som präglat etermediepolitiken — från de tidigaste radioregleringarna till kabel- och satellit-tv:s genomslag under slutet av nittonhundratalet.

Snarare än att tolka politiska konflikter kring radio och TV som en binär motsättning mellan “stat” och “marknad” argumenterar avhandlingen för att policybeslut formas av en maktkamp mellan tre parter: statliga myndigheter, kommersiella aktörer och organisationer från den tredje sektorn. Studien skiljer även på huruvida dessa grupper ägnar sig åt produktionen av programinnehåll eller driften av den tekniska infrastruktur som krävs för att distribuera program.

För att förklara institutionell förändring över tid identifierar avhandlingen två typer av externa chocker — banbrytande kommunikationsteknologier och internationella hot — som kan omforma styrningen av etermedier genom att förändra den övergripande politiska kontexten samt rubba maktbalansen mellan konkurrerande intressen.

Även om sådana yttre chocker kan ha djupgående effekter på mediesystem, filtreras deras konsekvenser alltid genom existerande maktstrukturer och institutionella arv på nationell nivå. Mot denna bakgrund har västliga demokratier behållit skilda sätt att styra radio och tv trots att de utsatts för likartade teknologiska förändringar.

Sammanfattningsvis bidrar avhandlingen till tidigare forskning inom medie- och kommunikationsvetenskap, statsvetenskap och jämförande politisk ekonomi genom att analysera de faktorer som förklarar institutionell stabilitet och förändring i mediesektorn, samt den roll intressen spelar i att forma dessa dynamiker.