Catarina Kinnvall
Professor
Caring Multiculturalism : Local Immigrant Policies and Narratives of Integration in Malmö, Birmingham and Bologna
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
Västeuropeiska stater har blivit alltmer mångkulturella. Migrationsflöden från fattigare delar av välden har bidragit till att länder som tidigare uppfattade sig själva som homogena, uppvisar en allt högre grad av kulturella, etniska och religiösa olikheter. Förespråkare för mångkulturalism har argumenterat att ett sätt att hantera gruppers olikheter är att tolerera deras skillnader i den offentliga sfären. Denna avhandling kritiserar detta sätt att hantera olikheter. Författaren hävdar att de mångkulturalistiska normativa ståndpunkterna och praktiska lösningar till ökad mångfald är problematiska av två anledningar. För det första formuleras de ofta på ett sätt som inte förankras i ett specifikt politiskt och diskursivt sammanhang. För det andra bygger de på en statisk förståelse av identitet och av kultur. Avhandlingen avser bidra till litteraturen om mångkulturalism genom att utveckla ett teoretiskt och normativt ramverk vars främsta syfte är att främja kognitiv och social förändring. Detta ramverk kallas för caring multiculturalism och bygger på tre litteraturområden: omsorgsetik, feministisk mångkulturalism, och socialpsykologi. Tack vara de analytiska verktyg som dessa litteraturområden tillhandahåller, kan caring multiculturalism förespråka en processuell förståelse av kultur och identitet som öppnar upp för teoretiseringen av hur nya identitet kan skapas. Genom transformativ dialog, humanisering av den andre och fostrandet av gemensamma mål på lokal nivå, kan nya identitet som inkluderar invandrare och majoritetssamhället utvecklas. Caring multiculturalism tar inte kultur för given, utan ifrågasätter istället vad kultur betyder för människor, hur den är socialt skapad och i vilket syfte. Detta kritiska angreppssätt innebär att caring multiculturalism fokuserar på individerna som beskriver sig själva eller är uppfattade som medlemmar i en viss kulturell, etnisk eller religiös grupp. Det ramverk som utvecklas i avhandlingen ger därför stort utrymme till individernas agens att skapa, bibehålla och utmana kulturens diskursiva konstruktioner och materiella praktiker. Således är caring multiculturalism uppmärksam på den sociala kontext i vilket det skulle kunna implementeras.
Den politiska kontext vilken invandrare kommer till är också viktig att analysera för att förstå i vad mån caring multiculturalism kan tillämpas. Därför testas caring multiculturalism i tre empiriska fall som analyseras komparativt. De analyserade fallen är Malmö i Sverige, Birmingham i Storbritannien och Bologna i Italien. I den empiriska delen av avhandlingen, analyserar författaren de institutionella möjlighetsstrukturerna och de policy narrativ som definierar invandrarnas integration i majoritetssamhället. Författaren jämför vilka mekanismer som finns för politiskt deltagandet av invandrare i respektive kommun. Detta ger information om vilka formella möjligheter som finns för invandrares inkludering. Vidare jämför författaren de sociala konstruktioner (uttryckta i policy narrativ) av integration och av invandrare som formuleras i varje kommuns integrationspolitik mellan 1997 och 2007. Denna analys illustrerar vilka trösklar invandrare måste överkomma för att kunna betraktas som del av majoritetssamhället och vem som konstrueras som potentiella medlemmar. Avhandlingen avslutas med en diskussion om vilka institutionella och diskursiva faktorer som kan möjliggöra eller begränsa implementering av caring multiculturalism i ljuset av den empiriska analysen.
Västeuropeiska stater har blivit alltmer mångkulturella. Migrationsflöden från fattigare delar av välden har bidragit till att länder som tidigare uppfattade sig själva som homogena, uppvisar en allt högre grad av kulturella, etniska och religiösa olikheter. Förespråkare för mångkulturalism har argumenterat att ett sätt att hantera gruppers olikheter är att tolerera deras skillnader i den offentliga sfären. Denna avhandling kritiserar detta sätt att hantera olikheter. Författaren hävdar att de mångkulturalistiska normativa ståndpunkterna och praktiska lösningar till ökad mångfald är problematiska av två anledningar. För det första formuleras de ofta på ett sätt som inte förankras i ett specifikt politiskt och diskursivt sammanhang. För det andra bygger de på en statisk förståelse av identitet och av kultur. Avhandlingen avser bidra till litteraturen om mångkulturalism genom att utveckla ett teoretiskt och normativt ramverk vars främsta syfte är att främja kognitiv och social förändring. Detta ramverk kallas för caring multiculturalism och bygger på tre litteraturområden: omsorgsetik, feministisk mångkulturalism, och socialpsykologi. Tack vara de analytiska verktyg som dessa litteraturområden tillhandahåller, kan caring multiculturalism förespråka en processuell förståelse av kultur och identitet som öppnar upp för teoretiseringen av hur nya identitet kan skapas. Genom transformativ dialog, humanisering av den andre och fostrandet av gemensamma mål på lokal nivå, kan nya identitet som inkluderar invandrare och majoritetssamhället utvecklas. Caring multiculturalism tar inte kultur för given, utan ifrågasätter istället vad kultur betyder för människor, hur den är socialt skapad och i vilket syfte. Detta kritiska angreppssätt innebär att caring multiculturalism fokuserar på individerna som beskriver sig själva eller är uppfattade som medlemmar i en viss kulturell, etnisk eller religiös grupp. Det ramverk som utvecklas i avhandlingen ger därför stort utrymme till individernas agens att skapa, bibehålla och utmana kulturens diskursiva konstruktioner och materiella praktiker. Således är caring multiculturalism uppmärksam på den sociala kontext i vilket det skulle kunna implementeras.
Den politiska kontext vilken invandrare kommer till är också viktig att analysera för att förstå i vad mån caring multiculturalism kan tillämpas. Därför testas caring multiculturalism i tre empiriska fall som analyseras komparativt. De analyserade fallen är Malmö i Sverige, Birmingham i Storbritannien och Bologna i Italien. I den empiriska delen av avhandlingen, analyserar författaren de institutionella möjlighetsstrukturerna och de policy narrativ som definierar invandrarnas integration i majoritetssamhället. Författaren jämför vilka mekanismer som finns för politiskt deltagandet av invandrare i respektive kommun. Detta ger information om vilka formella möjligheter som finns för invandrares inkludering. Vidare jämför författaren de sociala konstruktioner (uttryckta i policy narrativ) av integration och av invandrare som formuleras i varje kommuns integrationspolitik mellan 1997 och 2007. Denna analys illustrerar vilka trösklar invandrare måste överkomma för att kunna betraktas som del av majoritetssamhället och vem som konstrueras som potentiella medlemmar. Avhandlingen avslutas med en diskussion om vilka institutionella och diskursiva faktorer som kan möjliggöra eller begränsa implementering av caring multiculturalism i ljuset av den empiriska analysen.
Avdelning/ar
- Statsvetenskapliga institutionen
Publiceringsår
2010
Språk
Engelska
Publikation/Tidskrift/Serie
Lund Political Studies
Issue
159
Fulltext
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Lund University
Ämne
- Political Science
Nyckelord
- caring ethics
- Multiculturalism
- identity
- narrative
- institutional opportunities
- policy narratives
- Malmö
- Bologna
- Birmingham
Status
Published
Handledare
- Catarina Kinnvall
- Martin Hall
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISSN: 0460-0037
- ISBN: 91-88306-78-X
- ISBN: 978-91-88306-78-4
Försvarsdatum
21 maj 2010
Försvarstid
10:00
Försvarsplats
Edens hörsal, Hus H, Paradisgatan 5, Lund
Opponent
- Paul Nesbitt-Larking (Professor)