Arbetsmiljöpolicy för Statsvetenskapliga institutionen
På den här sidan kan du läsa Arbetsmiljöpolicy för Statsvetenskapliga institutionen inklusive mål för perioden 2024–2026 och handlingsplan för 2025.
Statsvetenskapliga institutionens styrelse har vid sammanträde 2024-04-17 fastställt denna arbetsmiljöpolicy. Handlingsplan för 2024 fastställdes vid samma tillfälle. Policyn är en lokal tillämpning av Arbetsmiljöpolicy för Lunds universitet och har utarbetats i enlighet med de krav som anges i "AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete och AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö".
I policyn, som tagits fram i samråd mellan prefekt, skyddsombud samt representanter för lärare, administrativ personal och studenter i institutionens styrelse, anges den övergripande inriktningen för arbetsmiljöarbetet vid institutionen jämte målsättningar för perioden 2024–2026 och kortsiktiga mål och åtgärder för 2025. Arbetsmiljöpolicyn samverkar med institutionens "Plan för jämställdhetsintegrering, likabehandling och mångfald" som du kan läsa mer om här:
Plan för jämställdhetsintegrering, likabehandling och mångfald
Arbetsmiljöarbetet vid Statsvetenskapliga institutionen
Introduktion
Ett förebyggande arbetsmiljöarbete leder till en god arbetsmiljö som gynnar alla. Enligt Arbetsmiljölagen ska arbetsmiljöarbetet bedrivas på ett systematiskt sätt och ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Detta innebär bland annat att arbetsförhållanden kontinuerligt ska undersökas, riskbedömningar göras, risker åtgärdas och följas upp och kunskap och information i arbetsmiljöfrågor spridas på arbetsplatsen.
Det systematiska arbetsmiljöarbetet omfattar alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön. Frågor om jämställdhet och likabehandling utgör härvidlag en viktig och integrerad del av arbetsmiljöarbetet. Dessa frågor behandlas närmare i en särskild plan (Plan för jämställdhetsintegrering, likabehandling och mångfald).
Vid Statsvetenskapliga institutionen är det prefekten, såsom ansvarig för arbetsmiljön, som leder arbetsmiljöarbetet. Arbetet sker i nära samverkan med institutionens anställda och studerande.
Enligt föreskrifterna "AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete och AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö" ska det, som ett led i arbetsmiljöarbetet, finnas en arbetsmiljöpolicy vid varje arbetsplats. Denna policy ska beskriva hur arbetsförhållandena ska vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet ska förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås.
Arbetsmiljöpolicy för Statsvetenskapliga institutionen
Övergripande mål
En ökande profilering och konkurrens inom och mellan universitet och högskolor har ökat kraven på Statsvetenskapliga institutionen som forsknings- och undervisningsmiljö. Det har också inneburet att kraven på institutionen som arbetsplats och arbetsmiljö i mer allmän mening tilltagit. Den forskning och utbildning som bedrivs vid institutionen ska vara konkurrenskraftig och kännetecknas av hög kvalitet och stimulera till kreativitet och nytänkande. Forskning och utbildning ska därtill utövas under trivsamma former i ändamålsenliga och funktionella lokaler, tillgängliga och anpassade för alla anställda och studerande i den utsträckning som behövs.
Det ligger i institutionens intresse att, samtidigt som verksamheten inom forskning och utbildning är konkurrenskraftig och håller hög kvalitet, se till att kvaliteten på arbetsmiljön för personal och studerande är god. Det är angeläget att institutionens viktigaste resurs – människan – trivs och fungerar väl i sitt arbete och kan erbjudas en säker, trygg, stimulerande och utvecklande arbets- och studiemiljö. I ljuset av en universitetsinstitutions speciella karaktär i form av anställnings-, arbets- och studieförhållanden – med höga prestationskrav, ett betydande inslag av ensamarbete och ibland oklara gränser mellan arbete och fritid – bildar förebyggandet av psykosociala problem, som till exempel negativ stress och utbrändhet, en särskilt viktig komponent i arbetsmiljöarbetet.
Av stor vikt för arbetsmiljön är härvidlag ett gott samtalsklimat på institutionen och ett respektfullt bemötande mellan institutionens medarbetare och mellan medarbetare och studenter. Kränkande särbehandling accepteras inte på arbetsplatsen eller i studiemiljön, och det råder nolltolerans mot alla former av trakasserier. Även alkohol- och drogrelaterade problem ska beaktas i arbetet för en god arbetsmiljö.
Under senare tid har en ökad internationell rekrytering lett till att en allt större andel anställda dels saknar kunskaper i svenska, dels har tidsbegränsade förordnanden. Detta ökar behovet av informationsinsatser beträffande institutionens verksamhet, organisations-struktur, administrativa rutiner och värdegrund.
Arbetsmiljöarbetet ingår som en naturlig del i institutionens verksamhetsplanering och ska vara möjligt att påverka för den enskilde. Resurser för förebyggande arbetsmiljöarbete och för information och utbildning i dessa frågor ska finnas tillgängliga.
Ansvar för arbetsmiljön
Prefekten har ansvar för det löpande arbetsmiljöarbetet vid Statsvetenskapliga institutionen och för att arbetsmiljöaspekter finns med i planeringen och genomförandet av all verksamhet. Prefekten ansvarar för att arbetet bedrivs enligt intentionerna i arbetsmiljölagen och diskrimineringslagen med målet att ingen anställd eller studerande skadas eller far illa på arbetsplatsen eller i studiemiljön, varken fysiskt eller psykiskt. Vid tillfällen när detta ansvar av någon anledning inte kan fullgöras ska prefekten informera Samhällsvetenskapliga fakultetens dekanus för vidare hantering av ärendet.
Alla som är verksamma vid institutionen har ett ansvar för att missförhållanden eller risker uppmärksammas och åtgärdas. Instruktioner, föreskrifter och rutiner ska följas och missförhållanden och risker rapporteras till prefekten. Skyddsombudet såväl som studerandeskyddsombudet är genom sin roll och kompetens en viktig resurs i arbetsmiljöarbetet, liksom institutionsstyrelsen och institutionens arbetsgrupp för jämställdhet, likabehandling och mångfald. Ingen av dessa har dock ansvar för arbetsmiljön. Det är alltid prefekten som har det yttersta ansvaret.
Handlingsplaner och rutiner
En grundsten i arbetet för en god arbetsmiljö är att handlingsplaner och rutiner för hur man ska förebygga och åtgärda eventuellt uppkomna problem ska finnas. Dessa handlingsplaner och rutiner, som utarbetas i samråd med och följs upp av Statsvetenskapliga institutionens styrelse, ska vara väl kända av alla berörda. En kompetensutvecklingsplan ska upprättas i dialog med den enskilde inför varje läsår. Ett väl genomtänkt introduktionsprogram för anställda, och för studerande i samband med kursstart på både fristående kurser och programkurser, ska finnas.
En annan grundsten i arbetsmiljöarbetet är att prefekten kontinuerligt håller sig och institutionsstyrelsen underrättad om utvecklingen av arbetsmiljön. Regelbundna personalmöten, skyddsrondsverksamhet, medarbetarsamtal, institutionsinternat samt uppföljning av handlingsplaner för arbetsmiljön är exempel på förebyggande arbetsmiljörelaterade aktiviteter som förekommer vid Statsvetenskapliga institutionen. Aktivt rehabiliteringsarbete och arbetsskadehantering vidtar när skada inträffat. Bevakning av de studerandes arbetsmiljö sker genom särskilda skyddsronder och kursvärderingar som inkluderar frågor avseende den fysiska och psykosociala miljön.
Kunskapskrav och uppgiftsfördelning (delegering)
Prefekten och övriga med arbetsuppgifter i arbetsmiljöarbetet ska ha goda kunskaper om verksamheten och känna till de arbetsmiljöföreskrifter som gäller inom det fysiska såväl som det psykosociala området. Det är prefektens uppgift att se till att anställda och studerande informeras om hur dessa föreskrifter ska tillämpas samt att tillse att de berörda har den kunskap som behövs för att undvika skada eller ohälsa. Särskild vikt ska läggas vid introduktion av nya medarbetare, svensktalande såväl som icke svensktalande. I prefektens ansvar ligger också att ha tillsyn över att verksamheten som helhet tillämpar föreskrifterna.
Vid behov kan prefekten fördela arbetsuppgifter i arbetsmiljöarbetet till någon med den kompetens som krävs för uppgifterna. En sådan uppgiftsfördelning (delegering) ska då även omfatta de befogenheter och resurser som behövs för att arbetet ska kunna fullgöras. Tillsynsansvaret ligger dock alltid kvar hos prefekten.
Riskbedömning, åtgärder och uppföljning
Risker i arbetet vid Statsvetenskapliga institutionen undersöks och bedöms på ett systematiskt sätt. Detta gäller både fysiska och psykiska risker, så som till exempel risk för negativ stress och utbrändhet. Exempel på faktorer som kan påverka arbetsmiljön och som ingår i riskbedömningen är arbetsledning, arbetsmängd, arbetsorganisation, arbetstempo, arbetstid, arbetets förläggning, arbetsuppgifternas form och innehåll, otrygga anställningsförhållanden, konflikter av olika slag (även vetenskapliga), kränkningar, hot, trakasserier och möjlighet till inflytande.
Riskbedömningen görs bland annat genom dagliga kontakter med medarbetare, medarbetarsamtal, personalmöten, enkäter, skyddsronder och olika former av mätningar, till exempel av luftflöden i undervisningslokaler. Riskbedömningar ska alltid dokumenteras och resultera i förslag till åtgärder för att få bort eller minimera riskerna. Prefekten ansvarar för att riskbedömningar genomförs.
Inför beslut om omorganisationer, besparingar, nedskärningar, nyinvesteringar, ny- eller ombyggnader eller andra förändringar i institutionens verksamhet ska arbetsmiljöaspekter alltid beaktas, risker undersökas och konsekvenser bedömas i samverkan med anställda och studerande. Åtgärder ska vidtas för att så långt som möjligt förebygga negativa effekter och minimera risker i den fortsatta verksamheten. Det systematiska arbetsmiljöarbetet som helhet följs upp årligen i samråd med universitetets huvudskyddsombud och Byggnadsenheten enligt den cykel för avstämning som fastslagits av Samhällsvetenskapliga fakulteten.
Särskilda fokusområden – konsekvenser av besparingsåtgärder samt ökat hemarbete
Det ekonomiska läget har förvärrats på senare tid vilket har fört till olika typer av besparingsåtgärder vars konsekvenser måste bevakas. Dessutom har det på senare tid ökade inslaget av distans- och hemarbete förändrat arbetssituationen för flera medarbetare. Arbetsmiljörelaterade frågor fortsätter därmed att vara relevant, både fysiska som psykosociala. Områden centrala att beakta i arbetsmiljöarbetet är bland annat följande:
- konsekvenser av förändrade arbetsvillkor för forskning pga. besparingsåtgärder för forskare och forskarstuderande;
- konsekvenser av förändrade arbetsvillkor pga. besparingsåtgärder för lärare och studenter;
- fysisk arbetsmiljö vid ökad andel hemarbete (till exempel ergonomi);
- psykosocial arbetsmiljö vid ökad andel hemarbete (till exempel upplevelse av bristande information/utanförskap);
- oklara gränser mellan arbete och fritid vid ökad andel hemarbete;
- arbetsmiljöansvarets räckvidd och innebörd vid ökad andel hemarbete;
- ökad sjukfrånvaro bland medarbetare som en följd av förändrade arbetsvillkor.
Mål för arbetsmiljöarbetet för perioden 2024–2026
| Mål för arbetsmiljöarbetet vid Statsvetenskapliga institutionen för perioden 2024–2026 | Genomförande | Ansvarig person/funktion |
| Organisation | ||
| Årliga utvecklingssamtal ska genomföras med samtliga anställda; lönesamtal/lönesättande samtal ska erbjudas samtliga anställda. | Prefekt och/eller biträdande prefekt genomför utvecklingssamtal/lönesamtal/löne-sättande samtal. | Prefekt; biträdande prefekt FU; biträdande prefekt GU |
| Kompetensutvecklingsplaner ska finnas för samtliga anställda. | Kompetensutvecklingsplan sammanställs efter varje utvecklingssamtal. | Prefekt; biträdande prefekt FU; biträdande prefekt GU |
| Samtliga handledare i forskarutbildningen ska genomgå handledarutbildning eller kunna uppvisa motsvarande kompetens. | Handledare i forskarutbildningen som inte har genomgått handledarutbildning ska uppmanas att genomföra sådan utbildning. | Biträdande prefekt FU; studierektor för forskarutbildningen |
| Arbetet med frågor om jämställhet och likabehandling ska integreras i det systematiska arbetsmiljöarbetet. En särskild plan för jämställdhetsintegrering och likabehandling ska finnas. | Plan för jämställdhetsintegrering och likabehandling revideras regelbundet. | Prefekt; arbetsgruppen för jämställhet och likabehandling; skyddsombud |
| Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska följas upp årligen. | Prefekt och skyddsombud gör uppföljning enligt gällande årscykel, i samråd både med huvudskyddsombud och samhällsvetenskapliga fakulteten och med institutionsstyrelsen och doktorandrådet. | Prefekt; husprefekt; skyddsombud; institutionsstyrelse; doktorandråd |
| Medarbetare ska ges stor insyn i och möjlighet att påverka arbetsmiljöarbetet. | Statsvetenskapliga institutionen avsätter resurser till två operativt verksamma skyddsombud. Detta ger utökade kontaktmöjligheter och fler kommunikations- och informationskanaler för medarbetare, samtidigt som det ger skyddsombudsfunktionen ökade möjligheter att delta i det systematiska arbetsmiljöarbetets olika delar. | Prefekt; skyddsombud; institutionsstyrelse |
| Varje arbetsplats ska vara individuellt anpassad för att undvika belastningsskador. Särskilda önskemål om den individuella arbetsplatsens utformning ska så långt som möjligt tillgodoses. | Helen Fogelin fungerar som allmän resurs vad gäller frågor om den enskilda arbetsplatsens fysiska utformning. Vid problem med belastningsskador ska företagshälsovården alltid kontaktas. Fysisk arbetsmiljö vid hem- och distansarbete ägnas särskild uppmärksamhet under perioden. | Prefekt; biträdande prefekt FU; biträdande prefekt GU; Helen Fogelin; skyddsombud |
| Första hjälpen-utbildad personal ska finnas på varje våningsplan (2, 3 och 4). Institutionen ska totalt ha minst åtta personer med första hjälpen-utbildning. | Institutionen uppfyller för närvarande Lunds universitets krav. I mån av plats ska ytterligare personer ges möjlighet att delta i första hjälpen-utbildning. | Skyddsombud; husprefekt
|
| All personal ska vara informerad om placering av hjärtstartare i Eden och dess grundläggande funktion. | Samtlig personal ska påminnas om hjärtstartarens placering. Ny personal ges en kort introduktion till hjärtstartarens funktion. | Skyddsombud; husprefekt |
| All personal ska genomgå allmän brandskyddsutbildning alternativt repetitionsutbildning. | Anställda genomgår kontinuerligt praktisk brandskyddsutbildning. Praktisk brandskyddsutbildning genomfördes vårterminen 2023. Nästa utbildningstillfälle planeras till vårterminen 2028. Uppsamlingsheat genomförs kontinuerligt, antingen praktiskt eller teoretiskt. | Husprefekt; brandskyddsansvarig |
| Årliga utrymningsövningar ska genomföras och följas upp. | Utrymningsövning planeras och genomförs i samarbete med räddningstjänsten. | Husprefekt; brandskyddsansvarig |
| Utrymningsvägar ska hållas fria; räddningstjänsten ska ha god tillgänglighet till våra lokaler. | Studenter informeras regelbundet om förbudet mot cykelparkering framför Eden. | Husprefekt; Akademiska Hus |
| Årlig skyddsrond och brandskyddsrond ska genomföras och följas upp. | Skyddsrond genomförs årligen, vanligen under maj månad. Resultatet redovisas för institutionsstyrelsen och för medarbetare vid personalmöten. | Prefekt; husprefekt; brandskyddsansvarig; skyddsombud; institutionsstyrelsen |
| Kris- och katastrofplan ska finnas. | Kris- och katastrofplan revideras regelbundet. | Prefekt; skyddsombud |
| Personal och studenter ska ges stöd i överväganden i samband med tjänsteresor och fältarbete (ur säkerhetssynpunkt). | En särskild arbetsgrupp kan sammankallas i enskilda ärenden vid behov. Central resepolicy vid Lunds universitet integreras i institutionens verksamhet. | Prefekt; biträdande prefekt FO; biträdande prefekt för GU; handledare |
| Medarbetare och studenter ska ges stöd beträffande etiska överväganden i forskarrollen. | Seminarium om etikprövning och etiska överväganden i forskarrollen arrangeras regelbundet. | Prefekt; biträdande prefekt FO |
| Anhöriglista ska uppdateras årligen. | Uppdatering av anhöriglista görs kontinuerligt. | Husprefekt; skyddsombud |
| Medarbetares och studenters personliga säkerhet och trygghet, t ex skydd från stöld och överfall på arbetsplatsen och i studiemiljön, ska så långt som möjligt garanteras. | Information om lämpligt agerande vid tillbud ska finnas lätt tillgänglig under rubriken ”Om något händer” på institutionens hemsida och Svetnet. Skalskyddet för Eden, såväl externt som in till tredje och fjärde våningen, utvärderas årligen, i samråd med LU Bygg och tjänstgörande vaktbolag. | Prefekt; husprefekt; skyddsombud; webbredaktör |
| Doktorander ska i möjligaste mån ha tillgång till ett eget arbetsrum. Projektassistenter ska i möjligaste mån ges tillgång till egen arbetsplats. | Rumsfördelning görs av husprefekt i samråd med prefekt, biträdande prefekter och berörd personal.
| Prefekt; biträdande prefekt; husprefekt; studierektor för forskarutbildningen; skyddsombud |
| Studenter ska ges stor möjlighet att påverka arbetsmiljön. | Frågor om studenternas arbetsmiljö behandlas löpande i institutionsstyrelsen. Studenternas arbetsmiljö uppmärksammas också i kursvärderingar och i samband med skyddsrond. | Prefekt; skyddsombud; studierektor för grundutbildningen |
| Studenter ska ej delta i undervisningen vid sjukdom. | Studenter uppmanas att stanna hemma vid sjukdomssymtom. | Studierektor GU; studievägledare; lärare |
| Hög tillgänglighet avseende studiearbetsplatser; generösa öppettider i lokaler tillgängliga för institutionens studenter. | Öppettider i lokaler tillgängliga för institutionens studenter omprövas kontinuerligt. Information om öppettider ska synliggöras på institutionens hemsidor, på informationsskärmar och på kurssidor i Canvas. | Prefekt; husprefekt; studierektor för grundutbildningen |
| Anställda och studenter ska ha god kännedom om det systematiska arbetsmiljöarbetet, inklusive handläggningsordning vid kränkningar och trakasserier. | Information på institutionens hemsida och Svetnet om arbetsmiljöarbetet och arbetet med jämställdhet och likabehandling uppdateras kontinuerligt. Arbetet med att nå ut med informationen till anställda och studenter intensifieras. | Husprefekt; skyddsombud; webbredaktör |
| Information om institutionens olika arbetsgrupper/personer med särskilda ansvarsområden ska göras tillgänglig via institutionens hemsida. | Information på Svetnet gällande olika arbetsgrupper/personer med särskilda ansvarsområden uppdateras kontinuerligt. | Husprefekt; skyddsombud; webbredaktör |
Handlingsplan för 2025
| Kortsiktiga mål för arbetsmiljöarbetet vid Statsvetenskapliga institutionen 2025, som komplement till periodens övergripande mål. | Genomförande | Ansvarig person/funktion |
| Förbättrad tillgänglighet vad gäller information om arbetsmiljöarbetet, särskilt information om rutiner och åtgärder vid tillbud. | Fortsatt översyn av information om arbetsmiljöarbetet på institutionens hemsidor. | Prefekt; biträdande prefekt; skyddsombud; webbredaktör; institutionsstyrelsen |
| Fördjupad kunskap om faktorer som bidrar till stress i arbetsmiljön för olika personalkategorier, särskilt forskarstuderande och personer med meriteringsanställning. | Fortsatt fokus mot upplevelser av stress i arbetsmiljöenkät och i samband med utvecklingssamtal, mot bakgrund av åtgärder vidtagna under senare år. | Prefekt; biträdande prefekt; skyddsombud; institutionsstyrelsen; doktorandrådet; handledakollegiet |
| Bevakning av konsekvenser från besparingsåtgärder med särskilt fokus på doktorander och postdoktorer. Även lyfta fram positiva aspekter, dvs. det som fungerar. | Löpande bevakning. Tas upp i samband med olika medarbetarmöten, styrelsemöten och utvecklingssamtal. Utvärdera kvaliteten i kurser som drabbats av besparingar. | Prefekt; biträdande prefekt; studierektor för grundutbildningen; studierektor för forskarutbildningen; skyddsombud; institutionsstyrelsen |
Uppmärksamma risker:
| Kontinuerlig bevakning och information. Riskanalys. Diskussioner och seminarier. Information om begäran av offentlig handling (t ex email). | Prefekt, biträdande prefekter, kommunikatör |
| Våld i närheten (Campus Paradis) | Krishanteringsplan. Utbildning av ledningsgrupp m. fl. Övningar (till exempel inrymning) Kontinuerliga diskussioner. | Krishanteringsgrupp (prefekt, ställföreträdande prefekt, husperfekt, kommunikatör, HR) |
Uppföljning/utvärdering av den årliga arbetsmiljöpolicyn
| Kort årlig rapport. Använda externa utvärderingar av grund- och forskarutbildning. | Prefekt, skyddsombud |
Kontakt
Kontakta gärna oss om du har frågor som rör arbetsmiljöarbetet vid Statsvetenskapliga institutionen eller vid Lunds universitet som helhet.
Statsvetenskapliga institutionen
Kristina Jönsson, prefekt 046 – 222 89 43
(kristina [dot] jonsson [at] svet [dot] lu [dot] se)
Åsa Knaggård, skyddsombud 046-222 01 64
(asa [dot] knaggard [at] svet [dot] lu [dot] se)
Kristina Gröndahl Nilsson, skyddsombud 046 – 222 94 64
(kristina [dot] grondahl_nilsson [at] svet [dot] lu [dot] se)
Psykosocial arbetsmiljö
https://www.hr-webben.lu.se/arbetsmiljo
Företagshälsovården
Reception (företagsläkare, företagssköterska 046 – 222 32 80
företagssjukgymnast, företagspsykolog)
https://www.hr-webben.lu.se/arbetsmiljo/anstalldas-halsa/foretagshalsovarden
Studenthälsan
Reception (företagsläkare, kurator, psykolog, 046 – 222 43 77
företagssköterska, sjukgymnast)
www.lu.se/studera/livet-som-student/service-och-stod/studenthalsan
Samhällsvetarkåren vid Lunds universitet
Ansvarig för studiesociala frågor
(pres [dot] stu [at] samvetet [dot] lu [dot] se)
https://samvetet.org
Mer information i frågor om arbetsmiljö finner Du här
Statsvetenskapliga institutionens hemsida. https://svet.lu.se
Statsvetenskapliga institutionens medarbetarwebb, Svetnet.
https://www.svet.lu.se/internt
Lunds universitets sida avseende arbetsmiljö respektive psyko-social arbetsmiljö. https://www.medarbetarwebben.lu.se/anstallning/arbetsmiljo-och-halsa
Om något händer vid Lunds universitet (samlad portal med information).
http://www.medarbetarwebben.lu.se/stod-och-verktyg/om-nagot-hander
Så förbättras verksamhetens arbetsmiljö. Arbetsmiljöverket 2014. www.av.se
Arbetsmiljölagen med kommentarer. Arbetsmiljöverket 2004. www.av.se
Systematiskt arbetsmiljöarbete mot stress. Arbetsmiljöverket 2002. www.av.se
Exempel på föreskrifter från Arbetsmiljöverket www.av.se
- AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete
- AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö
- AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön
- AFS 1994:1 Arbetsanpassning och rehabilitering
- AFS 1999:7 Första hjälpen vid krisstöd