I många år har internationella aktörer sett en tvåstatslösning baserad på demokratiska rättigheter för två folk i respektive stat som den ultimata lösningen för den israelisk-palestinska konflikten. Detta står dock i stark kontrast till den ständigt växande asymmetrin i israel-palestinska relationer med en krypande de facto-annektering av stora delar av Västbanken, Gaza under belägring och ett växande israeliskt ointresse för förhandlingar där expansionistiska israeliska ideal tenderar att övertrumfa demokratiska principer. Det övergripande syftet med denna artikel är att förstå hur EU förhåller sig till denna paradox och vilka möjliga lösningar, om några, dess företrädare visualiserar för att nå en lösning.
Länk till artikeln (open access): https://doi.org/10.3389/fpos.2023.1049938