Hanna Ekström Pigot har framgångsrikt försvarat sin avhandling i miljövetenskap!

Fakultetsopponent: Maja Schlüter från Stockholms universitet. 

Mer information om avhandlingen finns i Lunds universitets forskningsportal:

Mångfald av människor, mångfald i skogen? De socio-ekologiska interaktionernas roll i förvaltningen av biologisk mångfald - Lunds universitet

Sammanfattning

Trots att miljö- och produktionsmål formellt varit jämställda i skogspolitiken under de senaste decennierna, är förlust av biologisk mångfald ett fortsatt problem. Inom skogspolitiken i Sverige och Finland har strategier för ökat skydd av biologisk mångfald framhållit frivillighet, som certifiering av skogsbruk och frivilliga avsättningar mot kompensation. Det saknas dock kunskap om hur resultaten av dessa strategier påverkas av samspelet mellan privata skogsägares olika mål och varierande ekologiska förutsättningar. 

För att kunna bidra till politiska åtgärder som leder till effektivt skydd av biologisk mångfald men också tar hänsyn till lokala förutsättningar behövs en bättre förståelse av samspelen mellan skogsägares mål och värderingar, politiska åtgärder och variationer i skogslandskapet. Denna avhandling syftar till att sätta själva samspelen mellan skogsägare, politik och skogen i fokus. Det görs dels genom att undersöka hur verktyg inom forskningen tar dessa samspel i beaktande, och dels genom att utöka förståelsen för hur dessa samspel påverkar implementeringen av skydd för biologisk mångfald. Avhandlingen bygger på tidigare forskning inom skogspolitik, skogsbruk, landskapsekologi och socioekologiska system. Genom fyra delstudier och ett tvärvetenskapligt angreppssätt inkluderar avhandlingen intervjuer, agentbaserad modellering, statistisk klusteranalys och litteraturöversikt.

Genom att undersöka metoder som skogsmodellering och kategorisering av skogsägares attityder och värden, visar resultaten att metodval kan spela en stor roll för hur samspelen mellan sociala och ekologiska processer representeras och förstås. I jämförelsen av metoder för att gruppera skogsägares attityder, ses metodval ge effekter både för vilka attityder som anges som typiska, och för hur skogsägare fördelas mellan grupperna. Vidare pekar resultaten på att agentbaserad modellering är en lämplig metod för att kombinera sociala och ekologiska data, men att få modeller uttryckligen simulerar samspelen mellan dessa. Dessa insikter visar vikten av att forskare reflekterar över metodval, särskilt när deras resultat används som stöd för att utforma politiska åtgärder.

På en lokal nivå uttrycker de intervjuade skogsägarna i södra Sverige starka känslomässiga och kulturella kopplingar till skogen. I vissa fall ligger dessa kopplingar till grund för beslut som gynnar den biologiska mångfalden, medan liknande underliggande värden i andra fall kan stödja beslut som leder till minskad mångfald. Insikterna bidrar till bättre förståelse av vad som på lokal nivå hindrar och möjliggör skydd av biologisk mångfald. Det bidrar också till att utveckla den vetenskapliga diskussionen om hur relationen till naturen påverkar beslutsfattande och agerande. 

På en nationell nivå visar analysen av det finska programmet för frivillig avsättning, METSO, att politiska mål som endast är baserade på areal av skyddad skog riskerar att missa områden med höga skyddsvärden. Genom att i utformningen av politiska åtgärder ge ökad vikt till rumslig prioritering av lämpliga områden kan både antalet skyddade områden, deras kvalitet och deras grad av sammankoppling förbättras.

Sammantaget bidrar avhandlingen till att lyfta sociala och relationella aspekter av skogsägande och till ökad förståelse av hur sociala och ekologiska aspekter samspelar inom frivilligt skydd av biologisk mångfald. Detta stödjer utvecklingen av åtgärder för skydd av biologisk mångfald inom skogspolitiken som är mer nyanserade, effektiva, och anpassade efter lokala förutsättningar.