Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Doktoranden Christie Nicoson får årets hållbarhetspris Agenda 2030 Award

In English
Av sara [dot] hakansson [at] cec [dot] lu [dot] se (Sara Håkansson) - publicerad 22 mars 2024
Agenda 2030-pristagaren Christie Nicoson framför Eden. Foto: Sara Håkansson
Klimatförändringar, genus och fred är nära sammankopplade, enligt Agenda 2030-pristagaren Christie Nicosons forskning. Hon är doktorand vid statsvetenskapliga institutionen och en del av Agenda 2030 Graduate School. Foto: Sara Håkansson

Samtidigt som vi förses med generösa mängder data över stigande temperaturer, koldioxidhalter och smältande glaciärer finns det andra områden som, lite mer i skymundan, också påverkas av en varmare planet. Doktoranden Christie Nicoson undersöker förhållandet mellan klimatförändringar, genus och fred. Hon konstaterar att de är nära sammankopplade och nu tilldelas hon priset Agenda 2030 Award för sin forskning.

Christie, du är doktorand vid Statsvetenskapliga institutionen och vid forskarskolan Agenda 2030. Vad är din bakgrund?

– Jag är uppvuxen i Wisconsin, USA, och har studerat globala frågor och mänskliga rättigheter. Jag arbetade med kvinnorättsgrupper i USA och Kenya innan jag åkte till Uppsala universitet för masterstudier. Via ett Rotary-stipendium fick jag studera positiv fred och livsmedelssäkerhet i det amerikanska territoriet Guam. Jag har nog alltid varit intresserad av hållbarhet. Jag minns hur jag som 10-åring drömde om att bli arkitekt och ritade hus med solpaneler.

Hur förklarar du din forskning för en bredare publik?

– Min forskning undersöker skärningspunkten mellan genus, klimatförändringar och fred, och hur de är sammankopplade. Om vi tar itu med ett av områdena påverkar det de båda andra. Jag gör detta genom ett omsorgsperspektiv; förutom siffror om höjda temperaturer, havsnivåer och koldioxidhalter handlar omsorgsperspektivet om hur vi värderar och praktiserar omsorg i vårt vardagsliv. I grund och botten arbetar jag med omsorgsbaserad kunskap om hur vi ser på klimatförändringarna utifrån hur vi upplever fred och hur vi arbetar för att uppnå fred.

Vad överraskade dig mest i dina forskningsresultat?    

– Jag blev förvånad över den betydande roll som omsorg spelar för att forma reaktioner på klimatförändringar och fred. Vi ser till exempel mycket diskussioner om hur man begränsar ekonomisk skada och alla ekonomiska förluster. Men våra känslomässiga och kulturella förluster på grund av klimatförändringarna är också viktiga.

Vad gjorde du under dina fältstudier i Puerto Rico? 

– Jag gjorde två forskningsresor till Puerto Rico och tillbringade totalt cirka sju månader där. Jag genomförde deltagande observationer och intervjuer med olika människor och samhällsgrupper som arbetar med fredsbyggande, social rättvisa och klimatåtgärder. Jag deltog i demonstrationer, evenemang som var organiserade kring naturvård eller utbildning, och även vardagliga uppgifter. Under min tid där så arbetade jag med två organisationer under längre tidsperioder för att verkligen lära känna hur de arbetar och stödja deras pågående processer.

Du har också använt konstnärligt orienterade metoder i din forskning, på vilket sätt?

– Under mitt mer djupgående arbete med de två organisationerna blev konsten ett delvis spontant verktyg för mina metoder för deltagande, observation och intervju. Jag gillade det eftersom det blev en tvåvägsprocess som var mer samarbetsinriktad. Till exempel skapade jag ”zines” som berättar olika historier från grupperna, baserat på intervjuer och aktiviteter. Jag kombinerade ord från mig själv och från deltagarnas erfarenheter och berättelser som jag lärt mig genom sekundär forskning med illustrationer och fotografier. Dessa zines hjälpte diskussionerna att utvecklas mellan oss, introducerade nya tankegångar eller kopplingar mellan idéer, och gjorde det möjligt för mig att bidra till deras arbete med konkreta resultat.  

Vilka var de viktigaste slutsatserna från ditt fältarbete i Puerto Rico?

– En viktig slutsats från Puerto Rico är vikten av fantasi och omtanke om varandra när det gäller att hantera klimatförändringarna. Jag observerade hur samhällsgrupper drivs av föreställningar om utopier, och hur detta spelar en avgörande roll för att ta itu med våld relaterat till klimatförändringarna och för att bygga fred. Visionerna av utopier kan se väldigt olika ut och inkluderar både nostalgi för det förflutna, där vi längtar efter hur saker och ting brukade vara, och för någon ännu okänd framtid som vi föreställer oss.

Hur känns det att ta emot priset?

– Jag är överväldigad och rörd över att detta anses vara något av betydelse utanför min krets. 

Hur tänker du använda prissumman, och vad har du för planer efter din disputation?

– Den första frågan är lätt att svara på. Jag använder prispengarna till att återvända till Puerto Rico och planera nästa steg för framtida samarbeten tillsammans med grupper där. Jag åker så snart som möjligt, såvida jag inte får ett fantastiskt jobberbjudande! När jag är klar med min avhandling vill jag fortsätta med akademisk forskning och undervisning och jag skulle gärna se att min hemmabas blir Sverige efter mina åtta år här.

Vad har du uppskattat mest med att vara en del av forskarskolan? 

– Känslan av gemenskap och möjligheterna till samarbete var ovärderliga. Forskarskolan skapade ett utrymme för att prova nya saker såsom workshops, seminarier och vår doktorandkonferens. Det är en miljö där vi kan lära av varandra och utforska nya idéer och möjligheter.

Senaste nyheter

Länk till RSS
Alla nyheter
Sidansvarig: webbredaktor [at] svet [dot] lu [dot] se | 2024-03-22