Forskningsstrategi

Om forskningsstrategin

Denna forskningsstrategi är resultatet av ett gemensamt arbete bland forskningspersonalen vid Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet. Den speglar en allmän medvetenhet om vikten av en forskningsstrategi i en tid präglad av förändringar inom högre utbildning. Strategin utvecklas genom fortlöpande, breda och inkluderande överläggningar bland forskningspersonalen; i detta avseende är den ett levande dokument. Strategin beskriver vilka vi är vid Statsvetenskapliga institutionen, hur forskningen är organiserad vid institutionen samt våra mål för den framtida forskningens inriktning.

Vem är vi vid Statsvetenskapliga institutionen?

Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet är en stor och mångsidig institution som är värd för tre ämnen: statsvetenskap, freds- och konfliktstudier samt underrättelseanalys. Institutionen har starka forskargrupper inom statsvetenskapens huvudämnesområden och främjar medvetet en öppen och pluralistisk forskningsmiljö. Vår vision är att vara en ledande statsvetenskaplig institution i Europa som bidrar till att förstå, förklara och förbättra vår värld. Vi strävar efter att utveckla en forskningsmiljö som är optimal för kreativ och banbrytande forskning inom alla områden av statsvetenskapen samt för spetsforskning på tvärvetenskaplig nivå, inklusive freds- och konfliktstudier samt underrättelseanalys.

Samtidigt som vi strävar efter att fördjupa forskningen inom traditionella vetenskapsområden (internationella relationer, jämförande politik, politisk teori och offentlig förvaltning) överskrider vi medvetet gränserna mellan vetenskapsområden för att uppmuntra ett brett spektrum av teoretiska och empiriska tillvägagångssätt för studiet av politik. Vår forskning präglas av metodologisk mångfald, bredd och djup – från tolkande och kvalitativa metoder (såsom diskursanalys, begreppshistoria, intervjuer med eliten, deltagande observation och jämförande fallstudier) till kvantitativa metoder (såsom experiment, enkät, text-som-data-metoder och statistiska metoder). Denna mångfald är en viktig del av vår gemensamma identitet och en avgörande förutsättning för att uppnå forskningsmässig excellens. Forskningspluralism möjliggör ömsesidigt utbyte, flexibilitet och öppenhet för nya idéer. Vår mångsidiga forskningskompetens gör oss väl rustade att ta oss an nya samhällsutmaningar i en tid präglad av politiska kriser.

En annan styrka är den tvärvetenskapliga karaktären hos en stor del av vår forskning. Vi har en stark tradition av att inte bara överskrida gränserna mellan statsvetenskapens vetenskapsområden utan också bedriva forskningssamverkan utanför statsvetenskapen med forskare från andra vetenskapsområden och fakulteter. Institutionen bedriver freds- och konfliktstudier samt underrättelseanalys, ämnen som är genuint tvärvetenskapliga till sin natur. Många forskargrupper och projekt är tvärvetenskapliga till sin karaktär och bygger på gedigen erfarenhet av samarbete med forskare och forskargrupper från andra vetenskapsområden såsom ekonomi, ingenjörsvetenskap, genusvetenskap, geografi, historia, juridik, lingvistik, naturvetenskap, medicin, filosofi, psykologi, socialt arbete, sociologi och hållbarhetsstudier.

Hur är forskningen organiserad vid institutionen?

Forskningen vid institutionen är organiserad för att uppnå vår vision vad gäller kvalitet, sammanhållning, finansiering, pedagogik och engagemang. Förutom en gedigen erfarenhet av att anskaffa extern finansiering och rekrytera begåvade forskare har forskningen vid institutionen gynnats av starka forskningsstödjande funktioner (både akademiska och administrativa). Vi har ett väl etablerat system för att uppmuntra och stödja forskningsansökningar, peer review-granskad forskning och andra former av publikationsstöd. Våra forskare får stöd av högkompetent och engagerad administrativ personal. Institutionen har en kollegial och kollektiv modell för forskningsstyrning och ledarskap. Ledarskapets grundprincip är att uppmuntra, stödja och underlätta initiativ som kommer underifrån, snarare än att försöka styra forskningen uppifrån och ner. Denna policy bygger på övertygelsen att forskningskvalitet måste utvecklas organiskt. Detta kräver en stark samarbetskultur, något som är utmärkande för vår institution. Detta har möjliggjort en kreativ forskningsmiljö baserad på aktivt kunskapsutbyte bland personalen. Det råder bred enighet inom institutionen om att denna sociala sammanhållning är en viktig tillgång när det gäller att främja en stimulerande och produktiv miljö, och att detta är en av våra konkurrensfördelar.

Denna övertygelse har också viktiga konsekvenser för hur vi ser på den strategiska forskningsplaneringens roll inom institutionen. Eftersom ett pluralistiskt synsätt på forskningsämnen och metoder utgör en viktig del av vår identitet, är många av oss ovilliga att peka ut specifika forskningsområden som särskilt starka och värda institutionellt stöd. I stället är många överens om att en betoning på intellektuell öppenhet och dialog kommer att bidra till att skapa en dynamisk miljö där fröna till framtida framgångar får växa vid sidan av våra nuvarande framgångar utan att överskuggas av dem. Men i praktiken tvingas vi naturligtvis ofta att prioritera mellan olika forskningsområden, särskilt när det gäller rekrytering.

Vart är vi på väg? Våra framtida mål

För att vara en ledande statsvetenskaplig institution i Europa måste vi behålla våra komparativa fördelar, övervinna flera utmaningar och utvecklas inom vissa områden. Följande mål är centrala för våra ansträngningar att ytterligare förbättra vår forskningskvalitet.

Vid det årliga inledningsseminariet kommer ledningen att ge en bedömning av de ekonomiska utsikterna och publikationsmönstren hos olika forskargrupper. Även andra frågor kan diskuteras.

1. Främja högkvalitativ forskning

Syftet med att främja forskningskvaliteten vid institutionen är att stärka de interna systemen för peer review (främst inom de olika forskargrupperna) och underlätta för forskningskommittén att samordna och sprida kunskap om forsknings- och publiceringsprocesser. Institutionen uppmärksammar och belönar också framstående publiceringsinsatser, inte bara på sin webbplats och i sociala medier, utan även genom att nominera framstående publikationer till internationella priser. Det finns dock fortfarande utrymme för förbättringar. Vi har lagt stor kraft på att stödja forskningsapplikationer, men hittills har vi fokuserat något mindre på publiceringsstrategier för att öka vår forsknings synlighet och genomslagskraft. Vi befinner oss nu i en situation där vi behöver göra ännu mer för att uppmuntra och underlätta en forskningskultur och publiceringsverksamhet av högre kvalitet. Detta innebär ett strategiskt fokus på kvalitet snarare än kvantitet när det gäller forskningsresultat. Vi bör sträva efter att öka publiceringen av artiklar i topptidskrifter och monografier hos internationella universitetsförlag, samtidigt som vi beaktar behovet av att upprätthålla mångfald när det gäller publiceringskanaler, inklusive forskningsspridning på svenska. Målen för Statsvetenskapliga institutionen är att:

• Regelbundet och systematiskt sprida kunskap om publiceringsprocesser.
• Initiera en bred diskussion om hur vi förstår kvalitet i forskningsverksamhet och forskningsresultat; hur vi kan öka synligheten och genomslagskraften; hur vi kan uppmuntra ett starkare fokus på kvalitet än kvantitet i vår publiceringsstrategi; vilka tidskrifter vi identifierar som topptidskrifter inom olika forskningsområden; och vad vi kan göra för att främja publicering i dessa tidskrifter.
• Uppmuntra publicering i topptidskrifter och hos universitetsförlag genom att sprida kunskap om erfarenheter av publicering i sådana kanaler.
• Initiera arbetsseminarier kring manuskript som ska skickas in till tidskrifter med peer review och manuskript som har fått beskedet ”revidera och skicka in på nytt”. Detta kan ske inom specifika forskargrupper, men även tvärs över forskargrupper.
• På lämpligt sätt uppmärksamma framstående publikationsinsatser, till exempel genom nomineringar till bokpriser.

2. Upprätthålla en känsla av social sammanhållning och underlätta samarbete i en stor och mångfacetterad forskningsmiljö.

Målet att främja sammanhållning inom forskningen bygger på insikten att även om vi ser vår mångfald som en stor tillgång, finns det en uppenbar risk för fragmentering. Institutionens storlek har gjort det allt svårare att upprätthålla dialogen mellan forskare såväl som mellan olika forskargrupper. Vi har haft svårt att upprätthålla en hög deltagarnivå i det avancerade forskningsseminariet, som är tänkt att fungera som en övergripande plattform mellan vetenskapsområdena. Vi måste fortfarande göra mer för att säkerställa dialogernas centrala roll och bygga broar över gränserna för specifika forskargrupper och projekt. Målen för Statsvetenskapliga institutionen är:

• Att upprätthålla det avancerade forskningsseminariet som en gemensam plattform för alla forskare vid institutionen.
• Att fortsätta anordna forskningsretreater där forskningsansökningar kan diskuteras.
• Att uppmuntra samarbete inom och mellan forskargrupper.
• Att söka finansiering för minst ett stort forskningsprogram som integrerar flera forskargrupper.

3. Att upprätthålla det stora inflödet av extern finansiering och fokusera mer på högkvalitativa finansieringskällor.

Institutionens mål är att ytterligare förbättra sin redan solida meritlista när det gäller att attrahera extern finansiering. Under de senaste åren har vi erhållit finansiering för flera större forskningsprogram och ett stort antal projekt. Faktum är att nästan alla våra professorer, universitetsadjunkter och postdoktorer har någon form av extern forskningsfinansiering. Vårt beroende av extern forskningsfinansiering är dock också ett problem. De tillgängliga resurserna blir alltmer begränsade, och vi tvingas ägna mycket tid åt att skriva nya applikationer istället för att bedriva forskning. Dessutom gynnar den nuvarande incitamentsstrukturen för forskningsfinansiering ”lågriskprojekt” istället för vetenskapligt ”risktagande”, vilket potentiellt kan ha en negativ inverkan på originaliteten och nyskapandet i den forskning som bedrivs vid institutionen. Vi måste dock upprätthålla ett stort inflöde av extern finansiering. Vi bör vidta mer samordnade initiativ för att samla vår expertis inom olika forskningsområden i syfte att söka finansiering. Målen för Statsvetenskapliga institutionen är:

• Fortsätta att sprida kunskap om hur man skriver framgångsrika forskningsapplikationer och erbjuda peer review av utkast till applikationer.
• Fortsätta att uppmuntra alla typer av forskningsapplikationer, även tillsammans med externa samarbetspartner.
• Ta gemensamma initiativ till större forskningsapplikationer som sammanför forskare från olika forskargrupper vid institutionen.
• Arbeta mer proaktivt med applikationer om bidrag, såsom bidrag från Wallenbergstiftelsen och Forskningsrådets excellensprogram.
• Uppmuntra fler applikationer om ERC- och EU-bidrag. Institutionen och fakulteten ska konsekvent medfinansiera dessa bidrag.
• Fortsätta och fördjupa diskussionerna om AI och forskningsetik.

4. Upprätthålla och ytterligare främja synergier mellan forskning och undervisning.

Institutionens mål är att förbättra synergierna mellan forskning och undervisning. Institutionen strävar aktivt efter att främja sådana synergier. Vår övergripande syn på utbildning är faktiskt forskningsinriktad, med betoning på analytiska forskningsfärdigheter. Dessutom uppmuntrar institutionen utvecklingen av kurser som är nära kopplade till pågående forskningsprojekt. Medan våra studenter drar nytta av att ta del av banbrytande forskning, får forskarna viktig feedback från studenterna och deltar i diskussioner om forskningsdesign, teorier och empiriska resultat. Många forskare har upplevt att nya forskningsidéer har vuxit fram i dialoger med studenter. En uppenbar koppling mellan forskningskvalitet och utbildning är det viktiga bidrag som våra doktorander ger till vår forskningsmiljö. Institutionens forskningsstyrkor gynnas av den forskning som bedrivs av våra doktorander, antingen självständigt eller i samverkan med mer erfarna kollegor. Doktoranderna bidrar till förnyelsen av forskningen och främjar institutionens pluralistiska forskningsprofil genom att utforska nya problemställningar och empiriska områden samt tillämpa nya innovativa perspektiv. Statsvetenskapliga institutionen har som mål:

• Att upprätthålla principen att all personal ska bedriva både undervisning och forskning.
• Att förbättra undervisningen i forskningsbaserade kurser.
• Att ha ett starkt fokus på doktoranderna i alla sina insatser för att främja kreativ och innovativ forskning.

5. Att arbeta mer strategiskt med samhällsengagemang och samverkan utanför den akademiska världen för att öka den samhälleliga genomslagskraften för vår forskning.

Institutionens mål är att säkerställa ett brett samhällsengagemang i alla faser av forskningsprocessen, vilket stärker den samhälleliga relevansen av vår forskning och bidrar till att skärpa våra analytiska argument. Vi gör redan en hel del när det gäller samhällsengagemang och externt samarbete, men detta har hittills främst byggt på individuella initiativ. Samtidigt som vi behåller denna bottom-up-strategi bör institutionen förbättra sitt strategiska arbete inom detta område. Vi har ännu ingen specifik strategi eller policy rörande ”det tredje uppdraget”, och för den enskilde forskaren är värdet av sådana aktiviteter för karriärutvecklingen mindre tydligt än vad det är för forsknings- och undervisningsverksamheten. Målen för Statsvetenskapliga institutionen är:

• Arbeta mer strategiskt med forskningssamverkan utanför den akademiska världen.
• Fortsätta att uppmuntra och uppmärksamma olika aktiviteter för samhällsengagemang.
• Initiera breda diskussioner om forskningens samhällspåverkan och hur vi kan arbeta med detta i alla faser av forskningsprocessen.

Dessa mål och strategiska åtgärder innebär att vi förbättrar den strategiska forskningsorganisationen vid institutionen. Om vi ska lyckas måste vi kunna utöka lednings- och administrationskapaciteten utan att bli alltför kontrollerande och byråkratiska. Vi behöver vårda den kollegiala kulturen och det bottom-up-perspektiv på forskning som har varit en del av vår historiska framgång, samtidigt som vi förbättrar vår förmåga till strategisk styrning i genomförandet av de mål som vi har identifierat som centrala för att vi ska kunna utmärka oss.

Vi måste också hantera den potentiella spänningen mellan å ena sidan höga ambitioner när det gäller en mer målinriktad strategi för extern finansiering och fler publikationer på hög nivå och å andra sidan den följsamhet vi har för det pluralistiska idealet.

Att uppnå denna balans kräver en kontinuerlig, bred, inkluderande och öppen dialog inom institutionen.