Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Intervention efter invitation: Varför stater ber om hjälp

Vid inhemska oroligheter har ledare två val: att hantera hotet själva eller be om extern hjälp

Projektet finansieras av Vetenskapsrådet 2018-2020

När tillåter en stat externt militärt ingripande i sina inrikesfrågor? Tidigare forskning har antingen tagit externa interventioner för givet eller förutsatt att sådana sker oberoende av en regeringens godkännande. I detta projekt undersöker vi när och varför stater begär hjälp under perioder av politisk instabilitet och till vilka de vänder sig för hjälp. Vi menar att hotkonstruktioner, statskapacitet och internationella nätverk kan vara centrala förklaringsfaktorer. Vi skapar ett systematiskt dataset för inbjudningsförfrågningar efter det Kalla kriget för att se generella mönster av detta fenomen. Vi genomför också processpårning i sex fall (Mali, Bahrain, Jemen, Komorerna, Timor-Leste och Salomonöarna), som belyser den kausala processen fram till interventionsförfrågningar och samspelet mellan våra hypoteser.

Forskare inom projektet

  • Roxanna Sjöstedt, projektledare
     
  • Niklas Karlén, projektmedarbetare
    Institutionen för Freds- och konfliktvetenskap, Uppsala Universitet
    E-post: niklas [dot] karlen [at] pcr [dot] uu [dot] se