Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Hållbar ansvarsfördelning vid åtgärder för klimatanpassning

Projektet löper från 2019 till 2022 och är finansierat av FORMAS. 

Alla åtgärder för klimatanpassning kräver någon form av ansvarsfördelning, till exempel mellan offentliga och privata aktörer. En förutsättning för att uppnå legitimitet i beslut om klimatanpassning är att ansvarsfördelningen grundas i de teorier som finns om rättvis fördelning, men även i vad de som påverkas av besluten ser som en hållbar fördelning.

Projektets övergripande syfte är att bidra till en hållbar samhällsplanering och svenska myndigheters, framförallt kommuners och länsstyrelsers, förmåga att fatta välgrundade beslut om klimatanpassning, baserade på kunskap om både klimateffekter och vad kommuninvånare och tjänstemän uppfattar som en hållbar fördelning av ansvar.

För att uppnå detta syfte kommer vi att utveckla:

  • En bättre förståelse av vad normativa teorier för ansvarsfördelning innebär i praktiken för valet av klimatanpassningsåtgärder på lokal och regional nivå.
  • Kunskap om vad invånare och tjänstemän i de studerade områdena ser som en hållbar fördelning av ansvaret för klimatanpassningsåtgärder.
  • En bättre förståelse av konflikter kring fördelning av ansvaret och systematisk kunskap om möjligheter att hantera dem.

I detta interdisciplinära projekt studerar vi sex kommuner och deras kommuninvånare, liksom två länsstyrelser genom att använda flera olika metoder: värdeteori, dokumentstudier, intervjuer, fokusgrupper och enkäter. Del (1) och (3) kommer att generera kunskap, som kan appliceras på andra stater och frågor.

Besök projektets hemsida på Facebook

Forskare på projektet

Åsa Knaggård
PhD och projektledare
Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet

Kerstin Eriksson
PhD, Research Institutes of Sweden (RISE)

Erik Persson
PhD, Filosofiska institutionen, Lunds universitet