Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Vad svensk förvaltning bör ha lärt sig av Coronapandemin

Institute of Public Affairs sänder en gång i månaden Fredagsmagasinet

Vilka läxor bör svensk förvaltning ha lärt sig av Coronapandemin? Bland annat att det finns ett tyst men kreativt entreprenörskap i offentlig sektor, och att den öppna svenska strategin inte innebar öppenhet för alla grupper. Se Fredagsmagasinet där två statsvetare, en organisationsforskare och en genusvetare analyserar viktiga lärdomar.

Genusvetaren Rebecca Selberg forskar om sjuksköterskors arbetsförhållanden och befann sig inom vården under pandemin. Hon framhöll den mobilisering av personalens förmågor som kom fram:

– Det finns en felaktig bild av att anställda i offentlig sektor traskar på i sina landstingspår. Den bilden är felaktig, säger hon och pekar på ett tyst entreprenörskap där de anställda organiserade om sig, sökte ny information och med gemensamma krafter tog sig den uppkomna krisen.

Personal fick ofta hantera etiska dilemman utan stöd uppifrån. Det kunde handla om att anhöriga inte fick var med när någon gick bort. Eller att skyddad kommunal verksamhet belades med besöksförbud, trots att ett sådant är emot lagen.

– Vi talar ofta om den öppna svenska modellen, säger statsvetaren Niklas Altermark som studerar politik som har med funktionshinder att göra. Men för personer med intellektuella funktionshinder rådde hård lockdown. En undersökning visar att endast 25 procent av intellektuellt funktionshindrade på särskilda boenden fick ta emot besök under pandemin.

Statsvetaren Shirin Ahlbäck Öberg satt med i Coronakommissionen som lämnade över sitt slutbetänkande till socialministern den 25 februari. Kommissionens arbete behandlade bland annat ansvarsfördelningen mellan expertis och politik.

– Till en början tog Folkhälsomyndigheten taktpinnen, men hösten 2020 blev ett tydligt skifte och regeringen fattade beslut om restriktioner, säger Shirin Ahlbäck Öberg.

Hon kommenterade också framväxten av expertmyndighet som begrepp:

– Vad är egentligen en expertmyndighet? Det är jag genuint intresserad av. Fram till 90-talet talade man om centrala ämbetsverk, säger hon. Corona har ställt förhållandet mellan politik och experter på sin spets. Inom kommissionen var vi kritiska till att alltför stort ansvar delegerades till Folkhälsomyndigheten

Panelen diskuterade också att det fanns en brist på kunskap om hur verkligheten såg ut i Sveriges 290 kommuner samt SKRs – Sveriges kommuners och landstings – roll under pandemin.

– Vi behöver värna om det kommunala självstyret men frågan är om SKR hjälper eller stjälper, säger Louise Bringselius, organisationsforskare och föreståndare för Institute of Public Affairs. Hon menar att eftersom SKR i första hand är en arbetsgivarorganisation så hade de arbetsgivarens och inte medborgarnas och professionernas bästa för ögonen under pandemin.