Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Två disputationer vid institutionen

Denna vecka har bjudit på två disputationer. Det är Lisa Justesen och Jakob Strandgaard som har disputerat med vars en avhandling.

Lisa Justesen

Först ut var Lisa Justesen som försvarade sin avhandling "The Emerging Outer Space Order: Professional Orders, Heterarchy, Hypermodernity and Political Reason", den 20 maj kl. 10.15. Opponent var professor Mark Rhinard, Stockholms universitet.

Lisa Justesens avhandling syftar till att uppmärksamma, beskriva och tydliggöra den pågående utvecklingen i rymden, främst när det gäller den snabbt ökande mängden satelliter kring jorden. Hon menar att trots att våra samhällen är beroende av satellitinformation funderar vi sällan på vem som bestämmer i rymden eller hur den ordnas. Hennes avhandling visar dock att nutida teknik banar väg för fler aktörer i rymden, vilket gör att en ny politisk ordning växer fram där, samt att tillgången till satellitdata inte kan tas helt för given.

Genom omfattande deltagande observationer från olika platser där rymden ordnas samt intervjuer beskriver hon den framväxande rymdordningen och teoretiserar sedan om hur denna reflekterar samt påverkar den bredare världsordningen. 
 

Dessutom ifrågasattes rymdens status som ”global commons” och det talades om en omförhandlad internationell ordning, vilket sammantaget tydde på att den politiska ordning som vi tidigare kände gav vika.


Den explorativa undersökning visar att rymdordningen bäst kan beskrivas, varken som anarkisk eller hierarkisk utan snarare som heterarkisk och att den definieras av professionella gemenskaper snarare än av stater. Under åren 2017-2020, då Lisas studie pågick, bestämde de vetenskapliga, kommersiella och militära gemenskaperna utvecklingen medan de diplomatiska och legala gemenskaperna försvagades eller halkade efter. Dessutom ifrågasattes rymdens status som ”global commons” och det talades om en omförhandlad internationell ordning, vilket sammantaget tydde på att den politiska ordning som vi tidigare kände gav vika.

Framför allt uppmuntrar avhandlingen till politiskt ansvar och reflektion på individnivå samt inom och mellan olika professionella gemenskaper. Därtill visar den hur professionella identiteter och världsomspännande professionella gemenskaper, trots sin avpolitiserade karaktär är ordningskapande för politiken vilken i sin tur sträcker sig allt längre ut i rymden. 

Jakob Strandgaard

Dagen efter, den 21 maj kl 13.15, försvarade Jakob Strandgaard sin avhandling "Normative Recursion: on Recursive Grounding and the Capacity for Radical Critique in Formal Pragmatics, Recognition, Social Freedom and Justification". Opponent är professor Lars Tönder, Köpenhamns universitet.

Jakob Strandgaards avhandling tittar på fasta normer för normativ kritik som är tillräckligt flexibla för att vara öppna för pluralism och oenighet. Lämpliga kandidater på fasta men ändå flexibla kritiska standarder, som Jakob Strandgaard nämner i sin avhandling är ömsesidig kommunikativ förståelse, identitet och vårt behov av att ha sociala ordningar motiverade.
 

Med kommunikation finns det till exempel ett definitivt svar på vad det innebär att nå förståelse. Vi vet när vi inte har nått det.


För att visa hur detta fungerar utforskar Jakob Strandgaard normativ rekursion. Det vill säga hur vissa kritiska begrepp refererar till sig själva, innehåller sig själva och kan producera potentiellt oändliga utgångar från en ändlig utgångspunkt.
 
Med kommunikation finns det till exempel ett definitivt svar på vad det innebär att nå förståelse. Vi vet när vi inte har nått det. Men det finns ändå ingen övre gräns för hur många olika typer av förståelser vi kan uppnå för flera olika saker.
 
Med andra ord är reglerna för vad som utgör förståelse fasta, men innehållet i förståelsen är flexibelt.