Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Strömbom, Agneman och Rettberg i Journal of Peace Research: Ursäkter och återintegrering av före detta stridande i Colombia.

Lisa Strömbom universitetslektor och docent i Statsvetenskap, svartvitt foto. Fotograf: Johan persson.
Lisa Strömbom, universitetslektor och docent i Statsvetenskap. Fotograf: Johan persson.

Lisa Strömbom har tillsammans med Gustav Agneman (LU och Trondheims universitet) och Angelica Rettberg (Universidad de los Andes, Bogotá) publicerat artikeln ) ”Do Apologies Promote the Reintegration of former combattants? Lessons from a Video Experiment in Colombia" i Journal of Peace Research.

I den här artikeln testar vi ett vanligt antagande i teori och praktik om övergångsrättvisa, nämligen att ursäkter från tidigare väpnade aktörer gör människor som lever i samhällen efter konflikter mer positivt inställda till fred. Genom ett videoexperiment där ett slumpmässigt urval av colombianer i det konfliktdrabbade området Meta exponerades för en autentisk video-ursäkt från en av de mest kända FARC-ledarna, Timochenko, komplicerar studien detta påstående. 

I genomsnitt kunde vi inte urskilja någon tydlig effekt av att exponeras för videon. Men när analysen disaggregerades fann vi ett spännande mönster: att deltagare som var positiva till fredsavtalet reagerade positivt på ursäkten. Likaledes reagerade de som var emot fredsavtalet negativt, i vissa fall mycket negativt. I genomsnitt tog effekterna alltså ut varandra vilket innebar att de inte var synbara vid första påseende. Detta mönster tyder på att den starka uppdelningen i allmänhetens uppfattning om fredsavtalet, åtminstone delvis, kan vara resultatet av olika benägenhet att acceptera väpnade gruppers ursäkter beroende på ens tidigare inställning till fred. 

Detta resultat komplicerar förståelsen av effekter av ursäkter i övergången från krig till fred. Det understryker den kvardröjande effekten av skillnader i synen på fredsavtal på preferenser för ursäkter eller förlåtelse. Det är absolut nödvändigt att vi förstår dessa preferenser om vi ska kunna främja försoning och bygga en stabil grund för en fredlig framtid.

Do apologies promote the reintegration of former combatants? Lessons from a video experiment in Colombia - Gustav Agneman, Lisa Strömbom, Angelika Rettberg, 2024

Lisa Strömbom — Lunds universitet