Med fokus på de nordiska länderna i samband med covid-19-pandemin och de geopolitiska spänningar som orsakats av Rysslands invasion av Ukraina, finner artikeln att den nordiska säkerhetsgemenskapen – i form av gemensamma praktiker, ömsesidigt beroende och fredliga förväntningar – upphörde abrupt när pandemin slog till. I stället utlöstes säkerhetiseringsprocesser och extraordinära åtgärder som ersatte regionalism med nationalism.
Däremot stod Norden enat när Ryssland invaderade Ukraina några år senare. Den gemensamma finsk-svenska ansökan till NATO åtföljdes av säkerhetsgarantier, och gemensamma försvarsuttalanden symboliserade en återupplivad säkerhetsgemenskap som övervann tidigare misstro och skillnader. Denna dynamik påvisar att även mogna pluralistiska säkerhetsgemenskaper inte är statiska eller helt konsoliderade; de är snarare sårbara för interna spänningar som påverkar etablerade normer kring samarbete.
Detta behöver dock inte nödvändigtvis innebära att en säkerhetsgemenskap bryter samman. I stället kan den återhämta sig och på nytt etablera grunderna för tillit, samarbete och en gemensam identitet.
Artikeln “Securitization in the security community: Cooperation and conflict in the Nordic in relation to the Covid-19 crisis and Russia’s invasion of Ukraine” är publicerad online first i Cooperation and Conflict med Open Access:
https://doi.org/10.1177/00108367251377600
Roxanna Sjöstedts profil i Lunds universitets forskningsportal