Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Det kausala sambandet mellan ekonomi och önskan om självständighet

Folkomröstningar om självständighet kännetecknas ofta av ett polariserat klimat, med fraktioner som inte kan enas, exempelvis, om de ekonomiska konsekvenserna av självständighet. Men är väljarna öppna för att uppdatera sina ekonomiska förväntningar när de delges ny information? Det beror på, enligt en ny studie av Gustav Agneman, publicerad i European Journal of Political Economy.

I en representativ enkätundersökning i Grönland, ett konstituerande land i Kungariket Danmark med en stark självständighetsrörelse, finner Agneman ett relativt starkt stöd för nationell självständighet (40 % för, 30 % emot) i en så kallad “kontrollgrupp”. 

Stödet är betydligt lägre bland respondenter som delges information om det nuvarande finansiella beroendet av Danmark (Danmark finansierar nästan hälften av Grönlands offentliga budget) innan de röstar. Dock är det endast respondenter med personlig anknytning till Danmark som uppdaterar ekonomiska förväntningar, samt röstbeteende, när de delges ny information. Med andra ord, huruvida finansiell information påverkar respondenternas preferenser för självständighet avhänger deras nationella identitet.

Resultaten understryker betydelsen av instrumentella motiv för att förstå självständighetsrörelser. Samtidigt visar studien att långt ifrån alla påverkas av instrumentella motiv. Således kan resultaten hjälpa att förklara varför förespråkare och motståndare till självständighet framstår som att de lever i olika universum; det är nämligen precis vad de gör.

Artikeln finns att läsa på ScienceDirects webbplats

Gustav Agnemans personliga sida