Sociala medier väntas få en central roll inför höstens val och det gäller inte minst för den yngre generationen. Som en del av forskningsprojektet Politiskt deltagande bland unga – från partidemokrater till sociala medieaktivister? har statsvetarna Malena Rosén Sundström och Nils Gustafsson tillsammans med Elin Fjellman, forskningsassistent och masterstudent, studerat hur unga upplever politiskt deltagande i digitala kanaler.
– Rent generellt växer de sociala medierna hela tiden eftersom den delen av befolkningen för vilken de är den viktigaste källan till information också blir större. Det finns ingen uppdelning mellan traditionella och sociala medier utan det är i de sociala kanalerna unga tar del av nyheter och information, säger Nils Gustafsson.
110 unga intervjuade
I projektet har forskarna intervjuat totalt 110 ungdomar om hur de ser på att föra fram politiska åsikter, diskutera eller ta del av politiska ställningstaganden i sociala medier. 50 av de intervjuade är antingen medlemmar i ett politiskt ungdomsförbund eller någon åsiktsdriven organisation. Resten, som intervjuats i fokusgrupper, är inte politiskt engagerade.
– För politiskt aktiva unga är sociala medier viktigt för att få politisk information, men steget till att själv diskutera politik eller sprida politisk information är förhållandevis stort bland de intervjuade, säger Malena Rosén Sundström.
Det är främst det hårda och polariserade debattklimatet på sociala medier som gör att många hellre avstår från att prata politik där, visar studien. En del av de politiskt aktiva anser också att det blir meningslöst, eftersom man ändå sällan når ut till nya personer, utanför den egna filterbubblan. Samtidigt upplever många av de politiskt aktiva att de bör synas i sociala medier.
– Flera av våra intervjupersoner sitter i ungdomsförbundens styrelser och tillhör alltså en politisk elit. Det är tydligt att de känner en press, både från sig själva och från sina partier, på att vara synliga i sociala medier. En person berättade till och med att styrelsen har interna tävlingar om vilka som syns mest, säger Elin Fjellman.
Kontroversiellt och konfliktinriktat
De åsikter som får stor spridning är inte sällan kontroversiella och konfliktinriktade, vilket påverkar debattklimatet. Många kan uppleva att de bör uttrycka stöd eller markera avstånd, delta i kampanjer eller upprop, enligt Nils Gustafsson.
De nackdelar som ungdomar upplever med att vara politisk aktiva i sociala medier får troligtvis konsekvenser för hela samhällsdebatten, bedömer forskarna.
– Innehållet i sociala medier är speciellt och produceras av speciella personer som inte besväras av den hårda tonen. Dessa ”teflonskallar” känner sig bekväma med kontroversiella frågor och åsikter men representerar inte en objektiv bild av vad som rör sig i folkdjupet, säger Nils Gustafsson.
– Samtidigt som allt fler unga använder sociala medier för att få politisk information, så finns det en viktig demokratisk utmaning i att samtalet där upplevs som hårt och för många avskräckande, säger Malena Rosén Sundström.
Om studien:
Studien om ungas politiska deltagande i sociala medier publiceras i Sociologisk forsknings temanummer inför riksdagsvalet som utkommer ut sommaren 2018.
Om projektet: Politiskt deltagande bland unga – från partidemokrater till sociala medieaktivister?
Projektet är treårigt och avslutas i september. Syftet är att undersöka unga svenskars (16–25 år) politiska deltagande: väljer unga vissa deltagandeformer framför andra, samt varför?
Utöver forskarna som gjort studien i artikeln om sociala medier ingår Hanna Bäck, professor i statsvetenskap vid Lunds universitet, samt Emma Bäck, universitetslektor i psykologi vid Göteborgs universitet, i projektet.
Text: Jessica Bloem
