Governing transitions towards Low-Carbon Energy and Transport Systems for 2050 (LETS)
OBS! Detta projekt har även en extern site (öppnas i ett nytt fönster)
Introduktion
Forskare i Lund tar reda på hur samhället ska styras mot en koldioxidsnål framtid Lunds Universitet får 30 miljoner till ett tvärvetenskapligt forskningsprogram som ska studera hur Sverige ska styra mot koldioxidsnåla och hållbara energi- och transportsystem. Forskningen utgår från att det både är tekniskt möjligt och ekonomiskt genomförbart att ställa om till ett koldioxidsnålt samhälle men att det nu är dags att finna vägarna dit. Vilken politisk styrning krävs och vilka mål- och intressekonflikter kan uppstå? Hur ska till exempel den energiintensiva industrin klara sig och ska åkermark användas för att producera etanol eller livsmedel? Forskningsprogrammet i Lund är bara ett av flera tecken på att forskningen kring klimatförändringar kräver breda tvärvetenskapliga ansatser. Det finns fortfarande behov av nya tekniska lösningar, men uppdraget har breddats. Enligt forskningsprogrammets chef, Professor Lars J Nilsson, ligger utmaningen nu i att hitta vägar för att styra samhället i koldioxidsnål riktning: - Det som händer nu skapar nya förutsättningar, precis som en gång industrialismen, införandet av elektriciteten eller vårt informationssamhälle. Den stora skillnaden är att de samhällsförändringarna drevs av ekonomiska krafter men att den omställning som nu ligger framför oss kräver politisk styrning. Omvälvningarna skapar naturligtvis nya förutsättningar för både företag och konsumenter. Den blomstrande vindkraftsbranschen är ett exempel på hur marknaden snabbt förändras. Men förändringarna kan också leda till mål- och intressekonflikter, på nationell och lokal nivå, för individer och för näringsliv. Drivmedelsdebatten kring etanol är ett exempel. Etanol lanserades först som den verkliga lösningen men har sedan dess utmålats som en orsak till livsmedelsbrist och svält. Detta ställer frågor om; hur ska vi använda vår åkermark; hur ska olika intressen vägas mot varandra? Konflikter kan också uppstå när svensk bilindustri, och dess anställda, ställs inför en omställning till biobränsle eller när energiintensiv industri som pappersmassa- och stålindustri ställs inför nya utmaningar. Vad händer när vi som medborgare måste väga vår önskan om mobilitet – bil till jobbet och flyg till Thailand – mot konsekvenser i form av höjt bensinpris och miljöbeskattade flygresor? Forskning i dialog med beslutsfattare och näringsliv Programchef Lars J Nilsson upplever ett starkt intresse från både näringsliv och beslutsfattande organ kring olika typer av klimatrelaterad forskning. Man inser att det som beslutas inom den närmaste perioden kommer att vara helt avgörande för både svensk industri och våra nationella energi- och transportsystem: - När priset på utsläpp av koldioxid förändras så ökar kostnaderna för industrin och de riskerar sämre konkurrenskraft. Men hur mycket kommer den att förändras och vad kan man göra? Jag upplever att näringslivet idag är mycket mer intresserade av att vara med i diskussioner som handlar om det långa perspektivet. De vill veta hur politiken fungerar och förstå hur deras egna villkor kommer att påverkas. En bärande tanke i forskningsprogrammet är att skapa förutsättningar för dialog mellan forskare, beslutsfattare och andra aktörer. Inom ramen för forskningsprogrammet kommer man att arrangera en rad aktiviteter för såväl beslutsfattare som näringsliv. Intresserade från olika håll kommer att kunna följa programmet via en kommande webbplats. Det kan också bli aktuellt med ett utbyte över gränserna där forskare under en tid verkar utanför den akademiska världen, hos en myndighet eller ett företag, och vice versa. Inom programmet kommer man att prioritera en nära kontakt med de aktörer som ska ta del av resultaten. Lars J Nilsson: - Traditionell forskning interagerar inte med användarna, men vi har högt ställda ambitioner på att göra just det. Utöver den tvärvetenskapliga gruppen med ingenjörer, ekonomer, statsvetare, sociologer och jurister deltar konsultföretaget Trivector i forskningsprogrammet. Att en representant för näringslivet deltar i själva programmet är ytterligare ett sätt att öka interaktionen mellan forskare och användare.
Institutionens medarbetare
 |
Koordinator/Projektledare
Annica
Kronsell
(
Professor
) |
 |
Projektmedlem - infomaster
Roger
Hildingsson
(
Doktorand
) |
 |
Projektmedlem - infomaster
Johannes
Stripple
(
Biträdande universitetslektor
) |
Övriga projektmedlemmar:
Prof. Lars J Nilsson Environmental and Energy, System Studies (IMES), LTH Program Director; Dr. Inger Linderholm Trivector Information Manager MSc. Björn Wendle Trivector Administrative Manager Dr. Jamil Khan Environmental and Energy System Studies (IMES), LTH Project leader WP0; WP1 Prof. Patrik Söderholm Economics Unit, LTU Deputy WP0; WP3 Dr. Tommy Andersson Dept of Economics Project leader WP1 Prof. Lena Neij International Institute for Industrial Environmental Economics (IIIEE) Project leader WP2 Ass. Prof. Eva Ericsson Traffic Planning, Dept of Technology and Society, LTH Deputy WP2 Ass. Prof. Annika Nilsson Faculty of Law Ass. Prof. Karl-Johan Lundquist Dept of Social and Economic Geography Prof. Lars-Olof Olander Dept of Social and Economic Geography Dr. Sone Ekman, SLI Swedish Institute for Food and Agricultural Economics (SLI) Project leader WP3 Dr. Helena Johansson Swedish Institute for Food and Agricultural Economics (SLI) Dr. Karin Ericsson Environmental and Energy System Studies, LTH Deputy WP3 Ass. Prof. Pål Börjesson Environmental and Energy System Studies, LTH Ass. Prof. Mikael Klintman Research Policy Institute Project leader WP4 Dr. Lena Winslott Hiselius Traffic Planning, Dept of Technology and Society, LTH Deputy WP4 Fredrik NG Andersson PhD candidate, Dept of Economics Evgenia Pavlovskaia PhD candidate, Faculty of Law WP3
Reception:
Vån 2, Eden
Tel. 046 - 222 89 52
Fax:
046-222 40 06
E-post:
expedition@svet.lu.se
Studievägledare:
046-222 89 50
torsdagar 10-12
Studievagledning@svet.lu.se