Rapporter
[Sidan senast uppdaterad 2003-09-08]
Resultaten av undersökningarna i Regionprojektet redovisas fortlöpande i en rapportserie som publiceras både i en traditionell pappersversion och i en nätversion här på projektets hemsida.
Från våren 2000 publicerar vi här också nätversioner av magisteruppsatser i Statsvetenskap om regionfrågor som, utan att ha skrivits på Regionprojektets direkta uppdrag, bedöms ha ett allmänt intresse.
Från hösten 2002 publicerar vi här även nätversioner av rapporter från vårt närliggande forskningsprojekt "Kommunerna i flernivådemokratin".
De dokument som publiceras här är normalt satta i PDF-format (Portable Document Format) och kräver gratisprogrammet Acrobate Reader (version 5.0 eller senare) för att kunna visas.
Prova om du kan se PDF-dokument genom att klicka på symbolen
Om inte
Innehåll
[Snabblänk - gå direkt till den senast publicerade rapporten]
I. Regional självstyrelse: forskningsöversikter
Kristina Elofsson & Teresia Rindefjäll: Flernivådemokrati en teoretisk såväl som praktisk utmaning. Lund: Statsvetenskapliga institutionen 1998. Läs rapporten här! (PDF-dokument 407kb).
Sammanfattning
Under de senaste decennierna har nationella politiska system gått från att vara hierarkiska och territoriellt välavgränsade till att bli såväl flernivåbaserade som gränsöverskridande. Detta har onekligen haft konsekvenser för demokratin. Med utgångspunkt i den svenska utvecklingen problematiserar vi, i denna rapport, kort begreppet flernivådemokrati och studerar dess eventuella förtjänster och brister.
I den inledande demokratidiskussionen ställer vi upp ett antal demokratiska värden såsom deltagande, representativitet och transparens vilka tjänar som måttstock för den fortsatta framställningen. De två huvudfrågor som vi fokuserar på är: a) de demokratiska implikationerna av ytterligare en subnationell nivå, och därefter b) de demokratiska följderna av ett flernivåsystem.
Slutsatserna blir att ytterligare en nivå närmare folket, i internationaliseringens tidevarv, kan tjäna en demokratiskt kompenserande roll. En handlingskraftig subnationell nivå kan skapa ökade möjligheter för medborgerligt inflytande via bättre tillgänglighet och insyn. Viktigt i sammanhanget är dock att befogenheter förs ned från nationell nivå snarare än att den lokala nivåns makt kringskärs. Vad avser flernivåsystemet i sin helhet kan ett mångfaldigande av antalet påverkanskanaler också medföra ett ökat deltagande. Flernivåsystemet ställer emellertid förhållandevis höga krav på aktörerna i termer av resurser tid, pengar och kunskap för att finna rätt kanal. Dessutom kan komplexiteten i flernivåsystemet leda till minskad transparens, vilket givetvis försvårar ansvarsutkrävandet. Det blir därmed viktigt att fastställa kompetensfördelningen mellan nivåerna och att försäkra sig om att det finns länkar som sammanbinder de lägre nivåerna med de nationella och supranationella.
Gissur Erlingsson: Regional pånyttfödelse. Ekonomi, demokrati och identitet i ett Europa under omvandling - en analys av ett forskningsområde. Lund: Statsvetenskapliga institutionen 1999. Läs rapporten här! (PDF-dokument 340 Kb).
Sammanfattning
Under de senaste decennierna har det förekommit reformer av den regionala nivån i de flesta europeiska stater som inneburit att regionernas status, resurser och kompetensområden förstärkts. Samtidigt har regionerna i allt större utsträckning börjat agera självständigt genom att upprätta direkta länkar till EU och mobilisera inifrån på ett sätt som inte förekommit tidigare. I kölvattnet av denna utveckling har forskning om regionernas roll i organisationen av den Europeiska unionen formligen exploderat.
Med begreppen ekonomi, demokrati och identitet som utgångspunkter,
tecknar Erlingsson en flervetenskaplig bild av detta forskningsområde.
Den övergripande frågan är: Vad har egentligen
sagts om de europeiska regionerna? Författaren drar fram
och analyserar forskningens centrala teman och presenterar överskådligt
olika infallsvinklar och problematiserar slutligen regionforskningen.
Den centrala slutsatsen är att demokratifrågorna och
den normativa dimensionen av regionaliseringen förefaller
vara nedtonade i forskningen. Författaren efterlyser bl.a.
forskning som resonerar kring de demokratiproblem- och möjligheter
som uppstår i samband ökat förhandlingsutrymme
mellan offentlig-privat sektor samt ökad regional lobbying.
Magnus Jerneck & Mats Sjölin: "Regionalisering och flernivådemokrati - Skåne och Kalmar län", i SOU 2000:64. Regional försöksverksamhet - tre studier. Rapport till den parlamentariska regionkommittén. Stockholm: Fritzes 2000. Läs rapporten här! (PDF-dokument 304 Kb). Hela SOU 2000:64 finns som PDF-dokument på PARK:s hemsida. Den tryckta SOU:n kan beställas från Fritzes kundservice.
Sammanfattning
I forskningsrapporten Regionalisering och flernivådemokrati Kalmar och Skåne län är syftet att initiera en principiell diskussion om den normativa grunden för den svenska flernivådemokratin. I rapporten redovisas de hittillsvarande insatserna i Kalmar och Skåne län i fråga om att bygga politiska institutioner, etablera offentliga rum och hävda extern autonomi. Författare till rapporten är statsvetarna Magnus Jerneck och Mats Sjölin, docenter vid Lunds universitet.
A. Det regionala offentliga rummet
Mikael Sundström: DemokraIT. Regional demokrati och ny informationsteknologi. Lund: Statsvetenskapliga institutionen 1999. Läs rapporten här! (PDF dokument 888kb).
Sammanfattning
I en tid där det allmänna politiska intresset tycks vara vikande, har många förhoppningar knutits till de nya kommunikationskanalernas demokratiska potential. Dessa förhoppningars eventuella realiserande är ena utgångspunkten för detta arbete. Den andra stödjepunkten är den pågående regionaliseringsprocessen i Sverige, med särskilt fokus på Skåne- och Kalmarregionerna. Bland andra drivkrafter bakom regionaliseringen skymtar även här tydliga förhoppningar att kunna vitalisera demokratin.
Regionala IT-projekt med demokratiska målsättningar bör ju således i bästa fall generera en lyckad symbios mellan dessa två vägar att förbättra själva grundförutsättningarna för politiskt deltagande. Det är dock långt ifrån självklart hur IT egentligen skall användas för att förbättra de demokratiska processerna. Vilka är egentligen de demokratiska processerna? Hur kan dessa kopplas till kommunikationsteknologier, både nya och gamla? Hur kan de demokratiska målsättningarna integreras med andra målsättningar? Dessa är några av de komplicerade frågor som måste besvaras om demokratiska förhoppningar skall generera mer än vaga fraser.
Detta arbete söker först utveckla ett ramverk för förståelse av kopplingarna mellan IT och demokrati, dels för att kunna göra relevanta bedömningar av den därnäst undersökta empiriska verkligheten, dels för att fungera som hjälpmedel för beslutsfattare när de överväger informationsteknologiska strategival. Även själva projekthanteringsprocessen läggs här under luppen. Efter denna ganska utförliga teoretiska och metodologiska del blickar vi ut i IT-verkligheten 1998/99 - visserligen med särskilt intresse riktat på utvecklingen i Kalmar- och Skåneregionerna, men även med andra jämförande exemplifieringar.
Christian Fernandez: Mer än sjukvård? Pressens bevakning av de regionala valrörelserna i Skåne och Kalmar län 1998. Lund: Statsvetenskapliga institutionen 1999. Läs rapporten här! (PDF-dokument 320 Kb)
Sammanfattning
Skåne och Kalmar befinner sig sedan 1997 i en politisk omvandlingsprocess med höga ambitioner om en vitalisering av den regionala demokratin. Regionala fullmäktigeförsamlingar har övertagit flera av Länsstyrelsernas kompetensområden i avsikt att öka möjligheterna för medborgerligt inflytande. Som ett led i strävanden att förverkliga dessa demokratiseringsambitioner gick skåningar och kalmarlänningar i september 1998 för första gången till val i den nya regionala regin.Men,hur mycket vet länens medborgare egentligen om de nybildade regionerna?Och, framför allt,hur mycket kan de veta?
Fernández studie söker penetrera dessa frågor genom att analysera och diskutera medias roll som informationsförmedlare mellan politiker och medborgare. Denna roll står i direkt relation till medborgarnas förutsättningar att utöva ett effektivt och rationellt inflytande,och är därför central i alla sammanhang där demokratiska värden står i fokus. Detta gäller i än högre grad i tider av politisk förändring, som i Skåne och Kalmar. Fernández studie sträcker sig över de tre veckor som föregick valet 1998 och omfattar samtliga morgontidningar i de två länen. Genom en djupgående analys av detta pressmaterial gör författaren en rekonstruktion av medborgarens bild av regionförsöken samt diskuterar denna mot bakgrund av de demokratireformer som eftersträvas.
Peter Santesson-Wilson: Frågan som kom bort? Massmediernas rapportering om regionförsökens inledningsskede. Lund: Statsvetenskapliga institutionen 2000. Läs rapporten här! (PDF-dokument 880 Kb).
Sammanfattning
För att skapa en livskraftig regional demokrati krävs det att den nya regionalpolitiska kompetensen matchas av en motsvarande förändring i den offentliga debatten. En regional demokrati fordrar en regionalpolitisk debatt - ett regionalt offentligt rum i massmedia. Denna undersökning försöker svara på frågan i vilken utsträckning sådana debattfora har skapats i massmedia i försöksregionerna Skåne och Kalmar län. Vilka diskuterade regionfrågorna och vad diskuterades? Har den regionala nyhetsrapporteringen förändrats i och med regionförsöken, eller har sakernas tillstånd förblivit oförändrat? Undersökningen bygger på två metoder, intervjuer med journalister i regionerna samt en statistisk undersökning av över 1 600 artiklar från lokalpressen, och fokuserar främst på regionförsökets inledningsskede under hösten 1997. Undersökningen pekar på ett antal problem i den regionala debatten. De regionala frågorna har beretts liten plats i media, syftet med regionförsöket har förblivit oklart och frågorna har endast debatterats av begränsade grupper av aktörer. Trots detta finns det alltjämt en möjlighet för regionpolitiker att vitalisera rapporteringen genom att göra debatten mer konkret och profilera sig i sakfrågor.
B. Regionala politiska institutioner
Flemming Kristensen: Regionpolitiker i praxis. Lund: Statsvetenskapliga institutionen 1999. Läs rapporten här! (PDF-dokument 220 Kb).
Sammanfattning
Ett av huvudsyftena med regionförsöken i Sverige anges vara att utveckla nya former för demokratisk förankring. Samtidigt ställer initiala problem och tidspress krav på att regionpolitikerna uppvisar stor handlingskraft för att profilera sig gentemot andra aktörer och för att vinna väljarnas förtroende. Det finns därmed en potentiell risk att demokrativärden som responsivitet, autonomi, och politiskt deltagande hamnar i skymundan och att man istället betonar handlingskraft
Regionpolitiker i praxis bygger på 24 djup-intervjuer som genomfördes under våren 1999 med ett urval av region-fullmäktige-ledamöter i Kalmar och Skåne. Rapporten undersöker ledamöternas egen syn på rollen som region-politiker och syn på regionens betydelse som politisk enhet. Huvudkonklusionen är att det finns i huvudsak tre olika synsätt. Vi kallar dessa tre politiker-typer för: bypolitikerna, visionärerna, och realpolitikerna.
Rapporten visar att det realpolitiska och det bypolitiska synsättet dominerar. En bidragande orsak är det samförstånd som, å ena sidan, varit en viktig kraft i själva regionaliseringsprocessen men som, å andra sidan, också inneburit att man kanske inte haft möjlighet att fokusera på representantrollen. De långsiktiga konsekvenserna av denna metamorfos kan bara framtiden utvisa. Region-politiken kommer även i framtiden att vara en balansgång mellan dessa centrala demokrativärden. Hur man lyckas kommer att ha stor betydelse för den regionala utvecklingens legitimitet.
Flemming Kristensen: Representant på regional nivå. Lund: Statsvetenskapliga institutionen 2002. Läs rapporten här! (PDF-dokument 1,1 MB).
Sammanfattning
Håller det på att växa fram en ny typ av politiker
på regional nivå i Sverige? Sveriges riksdag beslutade
i 1997 om ändrad regional ansvarsfördelning i fyra försökslän
(Rd. Prot. 1996/97:39). Representant på regional nivå
är en intervju- och enkätundersökning med de nya
regionledamöterna, om deras syn på rollen som politisk
representant på regional nivå och deras syn på
den nya politikerrollen. Studien är upplagd som en jämförande
studie mellan Skåne och Kalmar. Utöver den empiriska
undersökningen rymmer studien även en teoretisk normativ
diskussion om hur den nya regionpolitikerrollen kan och
bör förverkligas.
Studien visar att regionpolitikerna i mångt och mycket liknar
sina kollegor på kommunal och riksnivå i Sverige.
Men det finns också en rad intressanta skillnader mellan
försökslänen och i förhållande till
representanter på andra politiska nivåer.
I den normativa diskussionen av regionpolitikerrollen jämförs
försöksverksamheten med två radikalt olika demokratimodeller:
den s.k. majoritetsmodellen och den s.k. deliberativa modellen.
Studien visar att regionpolitikerna i sin representantroll lutar
sig huvudsakligen mot majoritetsdemokratimodellen.
De regionala försöksverksamheterna befinner sig ännu
i sin linda. Förutsättningarna för att uttala sig
om eventuella effekter av verksamheterna är ringa. Vad denna
studie indikerar är att det än så länge inte
är så mycket nytt under solen när det gäller
synen på representantrollen och synen på regionen
som politisk enhet.
Gissur Erlingsson: Demokrati utan gränser. Öresundskomiteen en okonventionell politisk konstruktion i det framväxande flernivåsystemet. Lund: Statsvetenskapliga institutionen 2001. Läs rapporten här! (PDF-dokument 972 Kb).
Sammanfattning
Med begreppen öppenhet och ansvarsutkrävande, handlingskraft och effektivitet samt regioninvånarnas samhörighetskänslor som vägvisare genomför Erlingsson en analys av den demokratiska legitimiteten i Öresundsregionens gemensamma politiska organ, Öresundskomiteen. Syftet är framför allt att skapa ramar för en diskussion om hur vi kan och även bör resonera om demokrati i gränsregionen. Författarens slutsats är att det inte råder något tvivel om att Öresundskomiteen spelat en viktig politisk roll i regionbyggandet, och att vi just därför måste anlägga ett framtidsperspektiv och föra en mer seriös demokratidiskussion om det finns en ambition att stärka själva regionaliseringen. Ur demokratisk synpunkt vore det beklagligt om de dynamiska samhällsprocesser som äger rum i regionen skulle försiggå bortom demokratiska procedurer, utan ett offentligt samtal om vad som skall uppnås med Öresundsregionaliseringen. Här skulle Öresundskomiteen kunna fylla en viktig demokratisk uppgift.
A. Regionerna i flernivådemokratin
Christian Fernandez: The Bargaining Region. Lund: Statsvetenskapliga institutionen 1998. Läs rapporten här! (PDF-dokument 333kb).
Sammanfattning
Forskningsrapporten är en studie av den förhandlande subnationella regionen med Skåne som empirisk fallstudie. Den utforskar betydelsen av förhandlingsmakt i regionaliseringsprocessen genom att göra tre antaganden:
1) Förhandlingar utgör ett centralt inslag i västeuropeisk regionalisering.
2) Förhållandet mellan stat och region kan beskrivas som ett asymmetriskt beroende, liknande det mellan starka och svaga stater.
3) Regionens användning av förhandlingsmakt och strategi gentemot regeringen utövas på ett sätt som överensstämmer med svaga staters agerande gentemot starka.
Den framgångsrika regionens förhandlingsmakt utgår i första hand från dess överväldigande beslutsamhet, manifesterad som en stor beredvillighet att investera mängder av tid och energi för att nå vissa eftersträvade resultat. Den viktigaste förutsättningen för denna beslutsamhet är en stark inre enighet. Vidare har regionen i kraft av initiativtagare till regionaliseringsprocessen ett övertag när det gäller att påverka förhandlingarnas dagordning och innehåll. Genom att undvika förhandlingssituationer som styrs av den materiella resursfördelningen och istället fokusera på viktiga immateriella aspekter, såsom legitimitet och effektivitet, kan regionen få ett ämnesspecifikt förhandlingsövertag som är av stor betydelse för det slutliga förhandlingsresultatet.
Christian Fernandez: NOSAM. Nordvästskånska kommuner i sökande efter en ny samarbetsprofil. Lund: Statsvetenskapliga institutionen 1999. Läs rapporten här! (PDF-dokument 315 Kb).
Sammanfattning
I nordvästra Skåne har tio kommuner valt en ny samarbetsform för att möta de problem och möjligheter som omvälvningarna inom länet ställer dem inför. Organisationen NOSAM (Nordvästra Skånes Samarbetskommitté) är delvis en arvtagare till det tidigare kommunalförbundet NSK, men den bör också ses som ett försök att säkerställa den kommunala autonomin inom ramen för det nya Skåne län. Farhågorna om att Helsingborg med omnejd skall periferiseras i förhållande till den expansiva Malmö-Köpenhamnsregionen är ytterligare en viktig drivkraft bakom samarbetet.
Studien utgår ifrån de tio kommunerna i nordvästra Skåne, men problematiken är generell. Den rådande samhällsutvecklingen, med politisk och ekonomisk internationalisering, reser flera betydande frågor om det kommunala självstyret som är så djupt förankrat i den svenska demokratin. Det tilltagande flernivåberoendet, varigenom olika beslutsnivåer blir allt tätare sammanflätade, samt den privata sektorns växande spelrum, förebådar allt större intrång på den kommunala autonomin. Inför dessa yttre "hot" väljer alltfler kommuner olika samarbetsformer för att öka den gemensamma handlingskraften.
Anna-Karin Sivberg: A New Policy-Style? A Swedish Region Bargaining in the European Union. Lund: Statsvetenskapliga institutionen 1999. Läs rapporten här! (PDF-dokument 392 Kb).
Sammanfattning
The case study tries to capture a "new policy style"
analysing how a regional network organisation, Sydsam,
uses different arenas when building bargaining power in
the multi-level structure of the European Union. The study analyses
how Sydsam exercises this bargaining power vis-à-vis
the national level.
The study develops a theoretical framework, applying the
negotiation theory concerning asymmetric relations to the relationship
between the national and regional level. Adding the European dimension
makes the policy network useful for conceptualising the more complex
negotiating structure and the possibilities for resourcing exchange
between the different arenas.
The regional network organisation becomes useful when building bargaining power in different arenas. The network activation makes it possible to mobilise political credibility and knowledge within the network organisation, which in turn increases the attraction for the European Commission of co-operation with Sydsam. The coalition in return empowers the regional actor with agenda setting and a means of exerting economic pressure. The network co-ordination at the regional level also strengthens the regional economical resource base, which makes it possible to guarantee the additional funding. The study argues that as long as the national level has the role of "gatekeeper" the region has to present integrative solutions when negotiating with the national level.
Ulrika Jerre: Att stödja interregionalt samarbete - en halvtidsutvärdering av Swebaltcop. Lund: Statsvetenskapliga institutionen 1999. Läs rapporten här! (PDF-dokument 444 Kb).
Sammanfattning
Gränsöverskridande program har från EU:s sida blivit ett viktigt instrument för att åstadkomma en närmare integration mellan Europas länder och regioner ur ett bottom-up-perspektiv. EU:s strukturfonder riktar sig traditionellt mot samarbete inom Unionen, men sedan kommunismens fall har samarbete över de externa gränserna kommit i fokus i allt högre grad.
Swebaltcop är ett europeiskt program som syftar till att stödja gränsöverskridande samarbete mellan östra och södra Sverige och Baltikum och till Östersjön angränsande områden i Polen och Ryssland. Målet är att bidra till sammanhållningen i Östersjöregionen och att främja ansökarländernas integration med EU. Programmet är av pilotkaraktär och avviker från den svenska normen i strukturfondspolitiken då administration, medelsförvaltning och genomförande ligger helt på den regionala/lokala nivån. Swebaltcops framgång vilar just på den förenklade genomförandeprocessen och den decentraliserade strukturen. Samtidigt är interregionalt samarbete över EU:s externa gränser behäftat med problem, då strukturfondsmedel endast får gå till deltagare från EU-länder och då det har brustit i de parallella finansieringsinstrumenten av de östeuropeiska samarbetsparterna.
Lisa Strömbom: Identitet och identitetspolitik i Sveriges Regioner. Lund: Statsvetenskapliga institutionen 2003. Läs rapporten här! (PDF-dokument 208 Kb).
Sammanfattning
I svenska direktiv för regionpolitiken nämns skapandet och utvecklingen av regional identitet som ett av flera mål. Men vad innebär egentligen regional identitet och vad förväntar man sig att uppnå med en politik som syftar till regionalt identitetsstärkande alternativt -byggande? Föreliggande rapport behandlar dessa frågor genom att belysa den svenska regionalpolitiska utvecklingen och relatera denna till tankar kring identitetsskapande. Resonemangen följs upp genom att författaren relaterar utvecklingen till teorier om identitetspolitik.
Rapportens analys bygger huvudsakligen på tjugo djupintervjuer som genomförts med kommun- och regionpolitiker i Region Skåne, respektive Regionförbundet Kalmar län, samt till viss del på utvecklingsplaner från de båda regionerna. Syftet med studien har varit att konkret diskutera regionala identiteters funktion i den svenska regionbyggnadsprocessen, samt att ta reda på hur politikerna inom de respektive regionerna ser på dels förutsättningar och hinder för regional identitet inom sin specifika region, dels på hur de ställer sig till en medveten identitetspolitik på regional nivå.
Slutsatserna av studien är att regional identitet kan ses som ett medel för att stärka banden mellan medborgare och region, vilket på sikt kan leda till att man får större chans att uppnå två av regionaliseringens främsta delmål, nämligen ökad demokratisk förankring och regional utveckling. I båda regionerna har det visat sig att politikerna ser konkurrensen mellan kommunal och regional nivå som det främsta hotet mot en stärkt regional identitet och att man ser gemensamma historiska band som de mest centrala förutsättningarna för att kunna skapa och stärka regionala identiteter. De vidtalade politikerna ser över lag positivt på regional identitet, även om man i Skåne ter sig mera skeptisk till stärkta regionala identiteter, något som troligen beror på att man befarar alltför starka exkluderande effekter gentemot både interna och externa aktörer.
B. Regional utveckling
Christian Fernandez: Regionalisering och regionalism. Idé, ideologi och politisk verklighet. Lund: Statsvetenskapliga institutionen 2000. Läs rapporten här! (PDF-dokument 916 Kb).
Sammanfattning
Under de senaste 20 åren har ordet region gjort ett minst sagt stormande intåg i det politiska språket ute i Europa, och under det senaste decenniet så även i Sverige. I det Europa som håller på att växa fram förmodas just regionen spela en alltmer central roll som ett politisk självstyrande område mellan den centrala och den lokala nivån. Vilka idéer och tankegångar är det egentligen som driver denna regionala pånyttfödelse?
I rapporten Regionalisering och regionalism - Idé, ideologi och politisk verklighet försöker Fernández blottlägga det normativa idéfundamentet i de senaste årens regionalism, nyregionalismen, och illustrera dess idémässiga inflytande i svensk politik. Författaren vänder sig framför allt mot uppfattningen att regionalisering i huvudsak skulle vara ett socioekonomiskt fenomen där idéer och aktörer har en begränsad betydelse. Istället hävdas det att fenomenet i flera avseenden måste förstås som ett politiskt projekt som skapas och underbyggs avaktörer coh deras politiskt laddade idéer; idéer om förhållandet mellan politik och ekonomi, om staten och om EU.
Genom en studie av de senaste decenniernas svenska regionalpolitiska debatt samt en studie av de regionala tillväxtavtalen ges en illustration av de nyregionalistiska idéernas genomslag i Sverige. Analysen avslutas med en problematiserande diskussion om implikationerna av dessa idéer för det regionala självstyret och dess demokrativitaliserande ambitioner.
Henrik Dahlsson: Partnerskap som profylax - en studie av Region Skånes och några skånska kommuners samarbete om det regionala tillväxtavtalet. Lund: Statsvetenskapliga institutionen 2000. Läs rapporten här! (PDF-dokument 948 kb).
Sammanfattning
Sedan 1997 genomför Skåne försök med utökat regionalt självstyre. Det innebär bland annat att delar av näringspolitiken har decentraliserats från statlig till regional nivå. Regionaliseringsprocessen sammanfaller med en förändring av näringspolitiken. I stället för att enbart styras centralt förhandlas den nu också fram i regionala partnerskap där både offentliga och privata aktörer ingår. Detta är en del av en större utvecklingstendens där enhetsstatens styrning ersätts av förhandlingar i nätverksrelationer.
Skriften granskar kritiskt det regionala partnerskapet i Skåne län och hur den nya samarbetsformen påverkat samarbetet mellan kommuner och region. De principiella frågeställningarna rör vilka beroenden och maktförhållanden som finns i relationerna. Vilken grad av konflikt eller konsensus finns mellan parterna? Hur beroende är de av varandra? Vem vinner och vem förlorar på tillväxtavtalet?
Henrik Dahlssons studie visar att Region Skånes företrädare främst betonar processen bakom tillväxtavtalet. Detta ses som ett plussummespel som gynnar alla. Representanterna för de undersökta kommunerna betonar däremot främst resultatet av det framförhandlade avtalet, som kan leda till vinnare och förlorare. Tillväxtavtalet ses som ett nollsummespel.
De skilda synsätten beror på att parterna är olika beroende av tillväxtavtalet och partnerskapet. Region Skåne är mer beroende av ett lyckat tillväxtavtal än kommunerna. Det gör att avtalet blir ett verktyg för att visa handlingskraft. Partnerskapet fungerar därför som profylax - en förebyggande metod för att stärka Region Skåne som aktör, och i förlängningen det regionala självstyret.
Matilda Broman: Regional utveckling - tillväxt och demokrati i förändring. Lund: Statsvetenskapliga institutionen 2001. Läs rapporten här! (PDF-dokument 1,1 Mb).
Sammanfattning
Utifrån ett tjugotal intervjuer med tjänstemän, politiker och näringslivsrepresentanter tecknar författaren en bild av den regionala utvecklingen i Kalmar och Skåne. Rapportens syfte är att identifiera debatten och resonemangen kring försöksregionerna, på nationell, regional och i viss mån kommunal nivå. Två teser drivs. För det första undersöks om det finns ett demokratiskt underskott samt tjänstemännens och politikernas syn på demokratifrågan. För det andra drivs tesen att en maktkamp pågår, om vem som har kunskap om utvecklingsfrågor och kompetens att fördela medel, mellan olika nivåer.
Genom en genomgång av forskning kring regional utveckling och ett intervjumaterial, pekar författaren på att begrepp som effektivitet och konkurrens genomsyrar debatten. Demokratifrågor kommer i andra hand. Så länge den offentliga sektorn fungerar är medborgarna nöjda och vill inte engagera sig i politiken, anser flera av de personer som intervjuats. Politiker på regional nivå tror på reformen och vill inte bara fortsätta, utan utöka verksamheten. I den här rapporten framgår att nationella, regionala och lokala företrädare inte är överens om var, av vem eller om hur näringspolitik ska bedrivas.
Malena Rosén: Förhandlingar med förhinder. En studie av de regionala tillväxtavtalen i Skåne och Kalmar län. Lund: Statsvetenskapliga institutionen 2002. Läs rapporten här! (PDF-dokument 1,1 MB).
Sammanfattning
1998 lanserade regeringen ett nytt initiativ inom regional näringspolitik. Genom regionala tillväxtavtal (RTA) skulle större hänsyn tas till länens olika förutsättningar, vilket förväntades främja sysselsättning och tillväxt.
De regionala tillväxtavtalen skulle tas fram genom två förhandlings-rundor: en inomregional samt en mellan respektive län och den centrala, statliga nivån. Utformningen av RTA väckte förhoppningar om stort inflytande för den regionala nivån, med staten som en förhandlande part snarare än hierarkiskt styrande. Detta gällde inte minst i försöks-länen, som nyligen tagit över ansvar för en rad tidigare statliga uppgifter, däribland regional utveckling.
Rapporten analyserar RTA-arbetet i två av försökslänen, Skåne och Kalmar län. Den övergripande frågeställningen är huruvida försöksverk-samhetens ändrade ansvarsfördelning speglades i relationerna mellan stat och region i arbetet med de regionala tillväxtavtalen: följdes den ändrade ansvarsfördelningen av en ny maktfördelning mellan de två nivåerna?
Rapportens slutsats är att reella förhandlingar aldrig ägde rum mellan de två nivåerna. Till stor del berodde detta på statliga aktörers förhandlingsovilja, vilket ytterst bottnar i makttänkande och bevakande av egna resurser. Regionernas ökade ansvar för regional utveckling följdes sålunda inte av ökat inflytande och resurser - medan ansvaret flyttades till den regionala nivån, stannade makten kvar på den centrala.
Anette Ahrnens: Partnerskap i praktiken. En studie av de regionala partnerskapen i Skåne och Kalmar län. Lund: Statsvetenskapliga institutionen 2003. Läs rapporten här! (PDF-dokument 808 kb).
Sammanfattning
EU-medlemskapet och ett pånyttfött fokus på den regionala nivån, vilket till slut ledde till försök med regionalt självstyre i fyra svenska län, banade väg för alternativa organisationsformer i den svenska förvaltningen. Föreliggande rapport fokuserar på en av dessa alternativa former; ett omdiskuterat fenomen som går under namnet partnerskap. Syftet med rapporten är att i en jämförande studie mellan försökslänen Skåne och Kalmar studera arbetet i de regionala partnerskap som har bildats för att ta fram så kallade regionala tillväxtavtal. Rapporten bygger till stor del på intervjuer med deltagarna i dessa partnerskap och deras erfarenheter av tillväxtavtalsarbetet under perioden 1998 till 2002. I slutsatserna konstateras emellertid att varken den skånska eller den kalmaritiska gruppen uppfyller de kriterier som vanligtvis används för att känneteckna partnerskap. Författaren menar dock att detta inte nödvändigtvis behöver ses som något negativt och uppmuntrar försök med nya samarbetsformer som komplement till den traditionella politiska processen. Frågan är bara om det verkligen är partnerskap i sig som bör eftersträvas?
IV. Kommunerna i flernivådemokratin
Maria Hedlund: Demokrati för politiker? Om medborgerligt deltagande och kommunpolitikerroller i Skåne och Kalmar län. Lund: Statsvetenskapliga institutionen 2002. Läs rapporten här! (PDF-dokument 800 kb).
Sammanfattning
I senare års demokratiutredningar pläderas för ökat medborgerligt deltagande som ett sätt att fördjupa den representativa demokratin. Fördjupning av demokratin är också ett av syftena med regionförsöken i bland annat Skåne och Kalmar län. I denna rapport undersöks hur kommunpolitiker i dessa län ser på ökat medborgerligt deltagande, demokrati och sin roll som politiker. I djupintervjuer med sexton företrädesvis högt uppsatta kommunpolitiker framkommer att det finns en diskrepans mellan den nationella retoriken om ökat medborgerligt deltagande och kommunpolitikernas uppfattning om hur det ser ut på lokal och regional nivå. Många kommunpolitiker menar att medborgarna antingen inte har tid att delta eller att de är nöjda med den förda politiken och lyfter istället fram värdet av politikernas medborgarkontakter i vardagen. I rapporten diskuteras om sådana kontakter kan betraktas som ett sätt att involvera medborgarna i det politiska beslutsfattandet eller om de snarare skall ses som ett sätt för politikerna att värva röster. Rapportens huvudresultat är att den representativa demokratin i kommunerna och regionerna verkar leva vidare relativt oförändrad, trots rikspolitikernas intentioner om ökat medborgerligt deltagande.
Sara Kalm: Invandrarrepresentation i kommunerna. Lund: Statsvetenskapliga institutionen 2003. Läs rapporten här! (PDF-dokument 808 kb).
Sammanfattning
I den allmänna debatten framförs ofta kritik mot att invandrare är alltför dåligt representerade i beslutsfattande församlingar på olika nivåer. Inte sällan ses detta som ett tecken på den dåliga reella integrationen, och dagens mångkulturella Sverige borde enligt många få genomslag även i sammansättningen av de politiska församlingarna. En rättvis representation verkar med dessa argument förutsätta ett visst mått av överensstämmelse i grupptillhörighet mellan väljare och valda, vilket kan kontrasteras mot den traditionella representationssynen enligt vilken åsiktsöverensstämmelse varit det främsta måttet på representationens kvalitet. Även bland kommunpolitiker är denna typ av argumentation utbredd - men på vilka grunder argumenterar man för en ökad invandrarrepresentation; och varför finns det så få kommunpolitiker med invandrarbakgrund? Genom analyser av djupintervjuer utförda med kommunpolitiker i Skåne och Kalmar län försöker denna rapport besvara dessa frågor, för att därigenom bidra till en ökad förståelse av invandrarrepresentationens problem och möjligheter på kommunal nivå. Resultaten indikerar att kommunpolitikernas argument för ökad invandrarrepresentation är i huvudsak pragmatiska och avsedda att gynna det egna partiet eller samhället i stort, snarare än att komma tillrätta med invandrares politiska ojämlikhet. Vad gäller förklaringarna till invandrares underrepresentation så rådde mest samsyn i de områden som ligger bortom de politiska partiernas påverkansmöjligheter. I övrigt rådde delade meningar som i mycket kan relateras till de olika politikernas skiftande erfarenheter.
Magisteruppsatser i Statsvetenskap
Hansen, Frida: Partnerskap – trendig symbol eller rationellt verktyg? En studie av de regionala partnerskapen ur två teoretiska perspektiv. Lund: Statsvetenskapliga institutionen, höstterminen 2002. Läs uppsatsen här! (PDF-dokument 380 Kb.
Sammanfattning
Saknas!
Gustafsson, Malena: Sveriges nya framsida en studie av regionförsöksverksamheten i Kalmar län. Lund: Statsvetenskapliga institutionen, vårterminen 2002. Läs uppsatsen här! (PDF-dokument 324 Kb).
Sammanfattning
From the first of June 1997, a new form of regional organisation started in Kalmar. During a period of five years (1997-2002) certain political powers and responsibilities for the regional development are supposed to be decentralised from state level to a new indirectly elected regional council. This is an act towards a multilevel governance system. The purpose of this essay has an under perspective. I wish to situate how municipal politicians apprehend the effects of multilevel governance on the political situation in the municipals of Kalmar. This after the regionalisation in 1997. Today you find a multilevel governance situation between the local and the regional level in Kalmar. This is shown by a higher degree of dependence and a greater cross boarder co- operation between the levels. Multilevel governance also effects the role of the municipal politicians. This you see by the increase of their political opportunities as well as responsibilities. The multilevel governance system also invites private actors in a new way to the political arena. This has resulted in a closer connection between local politicians and for example the economy. The reactions from the politicians are very positive and they would like to see more of this sort of co- operation.
Författarens e-postadress: malenagustafsson@hotmail.com
Persson, Petter & Thell, Ingvar: Att genomföra förändring. Två teoretiska perspektiv på införandet av konkurrens och alternativa driftsformer i Region Skåne. Lund: Statsvetenskapliga institutionen, höstterminen 2000. Läs uppsatsen här! (PDF-dokument 321 Kb).
Sammanfattning
The purpose of this thesis is to theoretically test two perspectives on the implementation of competition in health care systems in Region Skåne. In this process we have chosen the two following theoretical perspectives: a traditional implementation perspective and a leadership perspective. Our material has been taken from the 1999 healthcare reform that Region Skåne has undertaken with the objective to create competition through private/public partnerships. The part of this process that we have chosen to focus on is how the implementing agent, the Medical Services Purchasing Staff (sv. distristriktsnämnd), has acted to bring about this reform. The result from this analysis is that the implementation perspective is a more realistic way of describing this process than the leadership perspective, but that the leadership perspective is partly essential since it focuses on organizational culture. The element of organizational culture and the concept of path dependency are largely neglected within the traditional implementation perspective. However our conviction is that organizational culture is to be considered as crucial in creating effective implementation strategies.
Författarnas e-postadresser:
Petter Persson: petter1975@hotmail.com
Ingvar Thelll: ithell@yahoo.se
Olsson, Mattias: Folkets vilja eller Skånes väl? Faktorerna bakom koalitionsbildandet i Region Skåne och Västra Götaland. Lund: Statsvetenskapliga institutionen, höstterminen 1999. Läs uppsatsen här! (PDF-dokument 644 Kb).
Qvarfordt, Sofie: Legitimitet i de nya regionförsöken. En jämförande studie om Region Skåne och Region Västra Götaland. Lund: Statsvetenskapliga institutionen, höstterminen 1999. Läs uppsatsen här! (PDF-dokument 600 Kb).
Slut på dokumentet