Teaching:

Courses in the methodology of political science (Ph.D. level and basic level, STVA21, as well as several courses on Advanced level, SIMM12, SIMM17, SIMM18), various courses, primarily within the field of comparative politics, e.g. Att bygga demokrati (Design of democracy, STVA21), Democratization (STVK01/STVC22), Democracy and State Capacity (STVN07), Political and Social Change in Developing Countries (SIMS03), Experts and Democracy (STVK01).

I have previously taught courses such as Regimes in the third world (STV003), Kritiska perspektiv på svensk och europeisk politik (Critical Perspectives on Swedish and European Politics, STV003), Demokrati i förändring (Recent changes in Western democracy, STV004), Vägar till fred (Paths to peace, STV004), Identitet, nationalism och globalisering (STV004), Master of European Affairs Programme, Swedish Politics.

Tutoring Ph.D. candidates. Responsible for the Minor Field Studies Programme, MFS, 1995-2006, at the Department. I am presently, until 31.12.2011, coordinator of thesis work at our Department (Bachelors and Masters levels)

Pågående forskning:

Jag har arbetat med en enkät som SOM-institutet (Samhälle, Opionion, Medier) under vintern 2006-2007 riktat till ett slumpmässigt urval skåningar. Närmare bestämt fokuserar jag på vad som kännetecknar de väljare som röstat på Sverigedemokraterna, Sveriges Pensionärers intresseparti och andra icke-riksdagspartier, särskilt lokala partier, i region- och kommunalvalet 2006. En preliminär rapport lämnades vid seminariet Det våras för regionerna i Malmö den 8 maj 2007. Jag publicerade en artikel på temat i Sydsvenskan 2007-08-12. Jag har också publicerat uppsatsen "De okända väljarna -- en analys av de skpånska väljare som röstade på icke riksdagspartier 2006" (sid. 49-70 i Lennart Nilsson och Rudolf Antoni, red, Medborgarna, regionen och flernivådemokratin. Göteborg 2008: SOM-institutet; uppsatsen finns omtryckt i Folke Johansson, red., Kommunalvalet 2006. Väljare och partier i den lokla demokratin, Göteborg: CEFOS 2010). Bland resultaten kan nämnas att benägenheten att rösta på Sverigedemokraterna är större bland män, bland väljare under 50 år, bland gifta och samboende, bland arbetare, bland väljare i medelinkomstlägen, bland personer med lågt intresse för politik i allmänhet, bland personer som är missnöjda med hur demokratin fungerar och naturligtvis bland personer som är missnöjda med flykting- och integrationspolitiken. Medan SPI:s väljare oftare bor i städer och lokala partiers väljare oftare på landsbygden, finns inga skillnader mellan stad och land vad gäller Sverigedemokraternas väljare. Jag har under hösten 2008 kunnat redovisa preliminära data om en jämförelse mellan Västra Götaland och Skåne vad avser dem som röstat på Sverigedemokraterna och andra icke riksdagspartier (KFi-dagen i Göteborg, workshop om populism Malmö Högskola). Framför allt vad gäller Sverigedemokraternas väljare syns tydliga skillnader, som tyder på att partiets skånska väljare skiljer sig från resten av landet (högre medelålder, större andel kvinnor, mer etablerade i samhället, över huvudtaget mer lika genomsnittsväljaren). Jag kommer att fortsätta att arbeta inom detta fält - dels med Sverigedemokraternas sympatisörer, dels med skåningarnas attityder till flyktings-, invandrings- och integrationspolitiken, närmast med utgångspunkt i enkäten SOM Skåne 2008.

På basis av SOM Skåne 2008 har jag publicerat två uppsatser i Susanne Johansson, red, Regional demokrati. Om politik och medier i Skåne. Göteborg: SOM-institutet 2010. I den ena uppsatsen gör jag en uppföljning av Sverigedemokraternas sympatisörer, där jag bl.a. undersöker inställningen i ett flertal värdefrågor (äktenskap för homosexuella, aborter, djurens rätt, friare alkoholoförsäljning samt dödsstraff). Mitt resultat är att det inte går att urskilja någon tydlig värdekonservativ dimension. I vissa frågor ligger t.ex. SD-väljarna när de kristdemokratiska - men i andra frågor mycket långt ifrån dem.

I den andra uppsatsen undersöker jag skåningarnas attityder i flykting- och invandringspolitiken. I hela Sverige finns en övervägande negativ attityd till flyktingmottagande, men den långsiktiga trenden är att toleransen sakta ökar. Skåningarna är mest negativa till flyktingmottagande, men också här syns en ökande tolerans. Inställningen till flyktingmottagning samvarierar med den svarandes vänster-höger-uppfattning, utbildningsnivå, klass, kön, nöjdhet med hur den svenska demokratin fungerar och inställning till EU. Pensionärer är särskilt negativa till flyktingmottagande - vilket till stor del är en avspegling av deras genomsnittligt lägre utbildningsnivå. Intällningen till arbetskraftsinvandring följer ett likartat mönster. På frågor om orsakerna till svårigheter att integrera invandrare i Sverige är skåningarna beredda att se en lång rad olika orsaker, både sådana som lägger problemen hos invandrarna själva, som ointresse och bristande språkkunskaper, och sådana som framhåller problem i det svenska samhället, t.ex. diskriminering på arbetsmarknaden.

Vid ett symposium på internationella kvinnodagen, arrangerat av institutionen för kommunikation och medier, "Den perfekta kvinnan -- extremhögerns kvinnosyn" presenterade jag en analys av kvinnosynen hos de sverigedemokratiska väljarna. Resultatet är, kort sammanfattat, att dessa väljare har en i stort sett genomsnittlig syn när det gäller jämställdhet och aborter, men en lite mer traditionell syn när det handlar om homosexuellas rättigheter. De väljare som är allra mest traditionella i dessa avseenden är dock de kristdemokratiska väljarna.

Jag är vidare ledare för forskningsprojektet Alternativ finansiering av transportinfrastruktur och institutionella ramverk för beslutsfattande. Projektet, som startade i januari 2007, stöds av Vinnova. Inom projektet arbetar doktoranden John Hultén. Syftet är, som titeln anger, att studera framväxten av nya finansieringsformer (kommunal och regional medfinansiering) av investeringar i transportsektorn och hur den offentliga beslutsprocessen harmonierar med framväxten av sådana nya lösningar. Regeringsskiftet hösten 2006 har gjort denna problematik än mer aktuell. Samfinansiering statligt-regionalt-lokalt har blivit ett centralt inslag i den senaste planeringsomgången.

Jag är också aktiv i nätverket Genetik och demokrati som fokuserar på de sociala och politiska effekterna av den genteknologiska utvecklingen. Nätverket spänner över flera fakulteter vid Lunds universitet. Under hösten 2008 har vi ordnat en seminarieserie med medverkan av ett flertal utländska forskare som är ledande inom detta område: t.ex. Adam Hedgecoe, Sussex, Angus Clarke, Cardiff, Herbert Gottweis, Wien, Brian Wynne, Lancaster, Lene Koch, Köpenhamn). Under 2009 ordnades bl.a. ett heldagsseminarium med svenska forskare, och serien fortsatte under 2010 och 2011.

Malena Sundström och jag har tillsammans publicerat ett kapitel om det svenska EU-parlamentsvalet 2009 i en antologi på Palgrave-Macmillan - redaktörer är Francisco Seoane Perez och Pippa Norris, och boken heter The 2009 Elections to the European Parliament. Den kom ut 2010.

Uppdrag

Expertkommentator i Sydnytts valvaka i valen 1991, 1994, 1998, 2002, 2006 och 2010.